Labb- Uppkomst av ljus

Uppkomst av ljus

Hur uppkommer ljus?

Varför ger olika ämnen olika spektrum?

Varför uppkommer olika typer av spektrum(linje-, band- och kontinuerligt spektrum)?

Vad används detta till?

Hypotes:

Ljus kommer från en ljuskälla som sedan bryts och absorberas i olika föremål. 

Olika ämnen ger olika spektrum för att det reagerar olika i t.ex ett spektroskop. 

Det kan t.ex bero på formen på föremålet ljuset bryts i. Det finns t.ex konkava och konvexa speglar ljusets bryts i. 

Ett spektroskop används för att jämföra olika typer av ljus. Det används såklart också i forskningar. 

Syfte: Laborationens syfte är att vi ska få koll på hur ljus uppstår, samt hur man skriver en labbrapport. 

Materiel:

*Lysrör med olika sorters gaser

*Glödlampa

*Högspänningskälla

*Stativ

*Spektroskop

*Färgpennor

Utförande:

1. Använd ett spektroskop och titta på en glödlampa. Rita av spektrumet. Gör likadant med ett lysrör. Jämför utseendet på dem. Vad kan det vara som är orsaken?

2. Titta på lysrören med olika sorters gaser och rita av dess spektrum. Varför blir de olika?

Resultat:

Slutsats:

Min hypotes stämde halvt. Den var inte speciellt utförlig, och jag trodde t.ex att olika typer av spektrum beror på formen själva föremålet. Vad som orsakar olika typer av spektrum är olika typer av ämnen. Gaser med enskilda atomer ger t.ex linjespektrum, och gaser med större molekyler ger bandspektrum. Metaller ger kontinuerligt spektrum, vilket menas med att elektronerna rör sig fritt i metallerna. 

Jag trodde att ljus uppkommer när en ljuskälla reflekteras i ett föremål och absorberas. Här tänkte jag helt fel då det har med färger och göra. När ämnen hettas upp så vill elektronerna ha mer plats att röra sig på, och därför hoppas de ut till nya skal. När de sedan hoppar tillbaka (för att de vill tillbaka till sin gamla plats) så bildas fotoner som vi uppfattar som ljus.

Jag hade ungefär 5,5 rätt av 7 möjliga vad gäller de olika ämnenas spektrum. Väte fick jag t.ex fel på, eftersom det inte var så starkt ljus, och det var svårt att urskilja färgerna. Av samma anledning uppfattade jag inte heller helt helium, och missade hälften av färgerna.

Ibland så kunde det vara svårt att se genom spektroskopet, och det blev bara en svart bakgrund med vita suddiga sträck. Det kunde också vara svårt att rita exakt, hitta rätt vinklar och komma ihåg hur spektrumet såg ut. För att förbättra detta så skulle man självklart kunna använda bättre spektroskop, men jag utgår från de spektroskopen vi hade. 

Det blir mer exakt och kan vara lättare att rita på datorn. Men just i detta faller då färgerna var olika starka så hade det antagligen varit svårare. 

Spektroskopi används bland annat inom astronomi, atomfysik och medicin. Inom astronomi kan man studera stjärnor, och t.ex undersöka vad dom är uppbyggda av. Inom atomfysik kan man kolla på ljus, och se hur atomer reagerar och vad dom består av. Det är ofta mer matematiska uträkningar än astronomi. Inom medicin använder man bland annat spektroskopi i röntgen, alltså själva strålningen som laser och radiovågor.