sofiedenbert@gmail.com

fredag 27 februari 2015

IRL- frågor på filmen

Vi tycker att pappan gör rätt det fanns typ inget han kunde göra. 
När de målar porträtt, när dom tar hans mobil i tunneln och vuxna bara går förbi och att vuxna borde ha stoppat klippet. 
För att han har blivit sviken så han liter inte på dom.
Dom kunde pressat Elias lite mer att berätta om vad som har hänt och haft mer uppsyn i korridorerna. 
Nej de är verkligheten så de är bra. Vi blir ju inte negativt påverkade av detta snarare mer upplysta. 
Det är rätt att hämnas till en viss nivå utan att bli straffad men alla som blir mobbade är inte kapabla till att hämnas eftersom de är svaga mentalt. 
Nej hon har ingen rätt att droga honom, det var bara fegt och fittigt.
Det var smart och ingen kom till skada plus att mobbarna och alla andra elever fick en tankeställare och mobbarna blev ditsatta, 

Att få dom att inse vilken skada dom har gjort. 

torsdag 26 februari 2015

Reportage- Var sjätte tioåring mobbad på nätet

a) Hur tycker du att man ska arbeta för att stoppa nätmobbning?
Eftersom internet blir vanligt hos allt fler yngre personer så bör både skolan och föräldrar vara bättre på att lära ut eleverna om internet. Det måste vara som en helt ny värld 10-åringar kommer in i, och då är det klart att man inte kan behandla allt som händer på internet om man inte har någon bakgrundsfakta. Jag skulle även vilja se att fler ser nätmobbning som ett lika stort problem som "vanlig" mobbning. Båda typer av mobbning hör ihop, som det stod i reportaget och det borde inte vara någon skillnad hur man behandlar det. 

b) Vilka tecken på att det här är ett reportage finner du?
Denna texten har en rubrik, ingress, underrubriker, bild och byline. Även om ett reportage liknar en nyhetsartikel så finns det vissa skillnader. Till skillnad från t.ex tidningsartiklar så går man mer på djupet i ett reportage, och det ska känna som om man är på plats. Texten kan också vara mer personlig. I texten så säger man t.ex "när forskare frågade...." istället för något i stil med "forskare har frågat...". Reportaget innehåller också mycket statistik och intervjuer, här med både en psykologiprofessor och en doktorand. 

c) Sammanfatta reportaget och dess viktigaste budskap i 10 meningar.
Detta reportaget vill lyfta fram nätmobbning främst hos små barn. Det handlar främst om nätmobbning, men Ann Frisén pekar också på att nätmobbningen hör ihop med mobbning i vardagen, inte minst i skolan. En chockerande statistik visar att 16% av landets 10-åringar drabbats av nätmobbning, där tjejer är värst drabbade. Undersökningar visar också att de utsatta oftast har en mer negativ syn på sig själv. Mobbningen handlar oftast om bilder och filmer sprids på nätet, och kränkningarna och hot-sms som tillkommer. I intervjuerna så vill Ann Frisén också påpeka att det är svårt att behandla nätmobbning. Det kan vara svårt att överblicka och t.ex se hur många som sett ett videoklipp. 

onsdag 11 februari 2015

Ask.fm

a) Håller med artikeln, kan vara smart men det håller inte i längden. Man kan fortfarande komma åt det via telefonen ändå. Så det stoppar ingenting egentligen. Det är inte hållbart i längden.

b) Rubrik, underrubriker, bild+byline, brödtext, byline på texten.

c)
1. Kränk inte andra.
2. Ge inte ut för mycket personlig information.
3. Träffa inte människor som du träffat enbart på nätet.
4. Skicka inte utmanande bilder till andra.
5. Snacka mer på riktigt än via nätet.

-Clara, Milena, Sofie och Josefin.

torsdag 5 februari 2015

Labb- Uppkomst av ljus

Uppkomst av ljus
Hur uppkommer ljus?
Varför ger olika ämnen olika spektrum?
Varför uppkommer olika typer av spektrum(linje-, band- och kontinuerligt spektrum)?
Vad används detta till?

Hypotes:
Ljus kommer från en ljuskälla som sedan bryts och absorberas i olika föremål. 
Olika ämnen ger olika spektrum för att det reagerar olika i t.ex ett spektroskop. 
Det kan t.ex bero på formen på föremålet ljuset bryts i. Det finns t.ex konkava och konvexa speglar ljusets bryts i. 
Ett spektroskop används för att jämföra olika typer av ljus. Det används såklart också i forskningar. 

Syfte: Laborationens syfte är att vi ska få koll på hur ljus uppstår, samt hur man skriver en labbrapport. 

Materiel:
*Lysrör med olika sorters gaser
*Glödlampa
*Högspänningskälla
*Stativ
*Spektroskop
*Färgpennor

Utförande:
1. Använd ett spektroskop och titta på en glödlampa. Rita av spektrumet. Gör likadant med ett lysrör. Jämför utseendet på dem. Vad kan det vara som är orsaken?
2. Titta på lysrören med olika sorters gaser och rita av dess spektrum. Varför blir de olika?

Resultat:















Slutsats:
Min hypotes stämde halvt. Den var inte speciellt utförlig, och jag trodde t.ex att olika typer av spektrum beror på formen själva föremålet. Vad som orsakar olika typer av spektrum är olika typer av ämnen. Gaser med enskilda atomer ger t.ex linjespektrum, och gaser med större molekyler ger bandspektrum. Metaller ger kontinuerligt spektrum, vilket menas med att elektronerna rör sig fritt i metallerna. 

Jag trodde att ljus uppkommer när en ljuskälla reflekteras i ett föremål och absorberas. Här tänkte jag helt fel då det har med färger och göra. När ämnen hettas upp så vill elektronerna ha mer plats att röra sig på, och därför hoppas de ut till nya skal. När de sedan hoppar tillbaka (för att de vill tillbaka till sin gamla plats) så bildas fotoner som vi uppfattar som ljus.
Jag hade ungefär 5,5 rätt av 7 möjliga vad gäller de olika ämnenas spektrum. Väte fick jag t.ex fel på, eftersom det inte var så starkt ljus, och det var svårt att urskilja färgerna. Av samma anledning uppfattade jag inte heller helt helium, och missade hälften av färgerna.

Ibland så kunde det vara svårt att se genom spektroskopet, och det blev bara en svart bakgrund med vita suddiga sträck. Det kunde också vara svårt att rita exakt, hitta rätt vinklar och komma ihåg hur spektrumet såg ut. För att förbättra detta så skulle man självklart kunna använda bättre spektroskop, men jag utgår från de spektroskopen vi hade. 
Det blir mer exakt och kan vara lättare att rita på datorn. Men just i detta faller då färgerna var olika starka så hade det antagligen varit svårare. 

Spektroskopi används bland annat inom astronomi, atomfysik och medicin. Inom astronomi kan man studera stjärnor, och t.ex undersöka vad dom är uppbyggda av. Inom atomfysik kan man kolla på ljus, och se hur atomer reagerar och vad dom består av. Det är ofta mer matematiska uträkningar än astronomi. Inom medicin använder man bland annat spektroskopi i röntgen, alltså själva strålningen som laser och radiovågor.