a) Hur tycker du att man ska arbeta för att stoppa nätmobbning?
Eftersom internet blir vanligt hos allt fler yngre personer så bör både skolan och föräldrar vara bättre på att lära ut eleverna om internet. Det måste vara som en helt ny värld 10-åringar kommer in i, och då är det klart att man inte kan behandla allt som händer på internet om man inte har någon bakgrundsfakta. Jag skulle även vilja se att fler ser nätmobbning som ett lika stort problem som "vanlig" mobbning. Båda typer av mobbning hör ihop, som det stod i reportaget och det borde inte vara någon skillnad hur man behandlar det.
b) Vilka tecken på att det här är ett reportage finner du?
Denna texten har en rubrik, ingress, underrubriker, bild och byline. Även om ett reportage liknar en nyhetsartikel så finns det vissa skillnader. Till skillnad från t.ex tidningsartiklar så går man mer på djupet i ett reportage, och det ska känna som om man är på plats. Texten kan också vara mer personlig. I texten så säger man t.ex "när forskare frågade...." istället för något i stil med "forskare har frågat...". Reportaget innehåller också mycket statistik och intervjuer, här med både en psykologiprofessor och en doktorand.
c) Sammanfatta reportaget och dess viktigaste budskap i 10 meningar.
Detta reportaget vill lyfta fram nätmobbning främst hos små barn. Det handlar främst om nätmobbning, men Ann Frisén pekar också på att nätmobbningen hör ihop med mobbning i vardagen, inte minst i skolan. En chockerande statistik visar att 16% av landets 10-åringar drabbats av nätmobbning, där tjejer är värst drabbade. Undersökningar visar också att de utsatta oftast har en mer negativ syn på sig själv. Mobbningen handlar oftast om bilder och filmer sprids på nätet, och kränkningarna och hot-sms som tillkommer. I intervjuerna så vill Ann Frisén också påpeka att det är svårt att behandla nätmobbning. Det kan vara svårt att överblicka och t.ex se hur många som sett ett videoklipp.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar