Här kommer det en LÄNK till min och Josefins värsta språket-film.
/Sofie
onsdag 5 juni 2013
tisdag 4 juni 2013
Elektromagnetism
Bygg en elmotor- redovisning
Material:
-Batteri 4,5 V. I detta fallet hade vi en spänningskub för att få högre spänning.
- Frigolitskiva- Underlag för själva motorn.
-Hästskomagnet- Vi satte magneten så att spolen låg i magnetens gap. Det var med hjälp av hästskomagneten som vi fick en starkare spänning. Man kan säga att vi byggde en elektromagnetisk motor, utan järnkärna.
-Isolerad ledningssladd- Vi snurrade ledningssladden runt en tändsticksask 5 varv. På de två ändarna så skalade vi av en bit av isoleringen så att spolen kunde få kontakt med gemen.
1 spik/gem- gemet satte vi på andra sidan av spolen (mitt emot ändarna)
-Tejp- För att gemet skulle hålla så satte vi en bit tejp runt spolen och
- 2 sladdar, 2 krokodilklämmor- Sladdarna gick från spänningskuben till korset. Vi använde oss av krokodilklämmor för att sladdarna skulle sitta stadigt.
1 gem, 1 knappnål- Vi delade ett gem i två delar och satte dom som ett kors på ena sidan frigoliten.
Utförande:
*Vi plockade först fram alla sakerna vi behövde
*Gemen satte vi som ett kors på sidorna. För att elektriciteten skulle gå i rätt riktning satte vi gemen med lite mellanrum. Vi bytte sedan ut gemen på ena sidan till en knappnål för att den skulle hålla.
*Vi tog sedan den isolerade ledningssladden och snurrade den 5 varv runt en tändsticksask. För att tråden skulle få bra kontakt med gemen skalade vi av den yttersta isoleringen på sladdens ändar.
*Vi tog sedan en bit tejp och tejpade runt två varv i den motsatta änden än de två ändarna. Vi särade på sladden lite så att vi fick ett mellanrum där vi sedan stack in en bit gem. Sedan la vi spolen mellan de två korsen.
*Vi tog två sladdar och satte fast dom på varsin ände av korset, med hjälp av krokodilklämmor. De andra ändarna av sladdarna satte vi in i en spänningskub.
*För att det över huvud taget skulle bli någon elektricitet la vi en hästskomagnet så att spolen låg i ”gapet” på magneten.
*Vi satte på spänningskuben på ca 10 V. Vi puttade till spolen lite så att den började röra på sig, vilket inte gick så bra från början.
Vi har byggt en elmotor på fysiklektionen. Elmotorn vi byggde är en prototyp av en riktig elmotor som finns i bland annat elbilar. Vi inledde även med denna laborationen för att sedan jobba vidare om elbilar.
Efter många försök och efter att vi fått göra om delar så började elmotorn äntligen snurra. Jag tror att elmotorn var ostabil innan och det var det som gjorde att den inte snurrade så bra. Varför den ibland hackade och stannade berodde på att ändarna som låg på korset hoppade till hela tiden och tappade elektriciteten. Tills nästa gång så skulle man kunna försöka sätta dom lite stabilare, vilket också var svårt eftersom vi ville att motorn skulle snurra. Man skulle kanske kunna snurra ledningssladden fler varv för att få bättre elektricitet, eller höja spänningen (Vilket vi inte gjorde eftersom det kunde bli för varmt).
För att göra magnetfältet starkare kan man också sätta in en järnkärna i spolen. Det hade nog inte gått med vår spole eftersom den inte var så stabil.
Hur en elmotor fungerar
Det är strömmen som kan skapa ett magnetfält runt ledningen. Eftersom vi hade en spole bildades ett magnetfält kring varje slinga. Har man många slingor i en spole kan de samverka och ge en starkare ström.
Via magneten går det ett magnetfält (från nordpol till sydpol). Vad som spolen att rotera beror på att elektromagneten också har en nord- och sydpol. Nordpolen på elektromagneten dras mot magnetens sydpol, och sydpolen på elektromagneten dras mot magnetens nordpol. När elektromagneten ligger helt vågrätt så byter släpkontakten ringhalva. Det som på elektromagneten tidigare var nordpol blir nu sydpol, och tvärt om när den ligger helt vågrätt.
En elmotor har minst två magneter som samverkar och fungerar på samma sätt som förklaringen ovan. De kan både vara seriekopplade eller parallellkopplade och gå på likström eller växelström.
Om man byter pol så snurrar motorn åt andra hållet. Det beror på att elektromagneten då vill åt motsatt pol.
Elbil
En elbil är en bil som enbart går på el. Exempel på olika typer av elbilar är: Hybridbilar, laddhybridbilar, bränslecellsbilar och rena elbilar som är mest miljövänliga och enbart har en elmotor som laddas via elnätet. Det som skiljer hybridbilar från de andra elbilarna är att de inte kan laddas via elnätet, de har två olika motorer (elmotor och förbränningsmotor) och de släpper ut mer farliga partiklar än en ren elbil.
Förhoppningsvis så kommer vi inte vara beroende av fossila bränslen till våra bilar år 2030, enligt det regeringen bestämt. År 2020 ska man förhoppningsvis ha 600 000 elbilar.
Argument För
Den största fördelen är såklart att bilen är miljövänlig, och den släpper inte ut de avgaser som en vanlig bil som går på bensin eller disel gör. Bilen släpper inte ut koldioxid (av fossila bränslen) eller andra farliga partiklar, den producerar knappt några avgaser och den minskar vårt oljeberoende. Eftersom den inte går på olja behöver man inte heller byta olja m m.
Förutom kostnaden det kostar att köpa bilen så är den ändå billigare att använda än en bensindriven bil. Enligt tester så är bränslekostnaderna 1,5- 2 kr per mil. Man kan även ladda bilen hemma, vilket är en fördel jämfört med en bensindriven bil som man får åka och tanka. När man laddar bilen kan man även välja att tanka bilen med grön el (som är miljömärkt och har framställts på ett miljövänligt sätt) som är ännu bättre för miljön.
Inprincip det enda som låter på en elbil är när hjulen rullar, annars är den nästan helt ljudlös. Det kan alltså vara skönt att åka i den, men kanske negativt för människorna runt omkring. Eftersom den är så ljudlös kan det vara svårt att höra när bilen kommer och man måste själv vara uppmärksam så att inga olyckor inträffar.
Argument Emot
En nackdel med elbilar är att de kostar mycket. Det som gör att en elbil kostar så mycket beror på batteripaketet. Inköpspriset för en eldriven bil är idag upp till 200 000 kr högre än en vanlig bil. Om fler börjar använda elbilar så sänks kanske kostnaderna.
Eftersom bilen går på el så måste den laddas då och då. Därför måste man bygga elstolpar. Den vanligaste energin elbilar går på är Etanol E85. I Sverige finns det idag ca 1000 sådana tankställen
En elbil kan man inte köra med lika lång på en tank som med en vanlig bil, vilket kan vara en nackdel. Hur långt man kommer eller räckvidden beror på hur mycket energi som kan lagras i batteriet (batteripaketet). På vintern reduceras dock räckvidden på grund av
luftkonditioneringen och värmesystemet.
Elbilen laddar man från t.ex en elstolpe eller från ett vanligt vägguttag. Från ett vägguttag kan det ta 12 timmar, på ett eluttag som är anpassat för elbilar tar det ca 6-8 timmar och snabbladdar man batteriet kan det ta 20-30 minuter. Snabbladdare är dock dyra och kan kosta några 100 000 kr, och de finns ofta på bensinstationer. Nackdelen med att snabbladda batteriet är att batterilivslängden blir kortare.
Man kan inte köra så fort med en elbil. Maxhastigheten är ca 140 km/h. Kör man ”fort” så dras även elladdningen ner och man måste fortare tanka. Det kan vara en fördel om man kör korta sträckor men tvärt om om man kör långa sträckor.
Batterierna i sig är både stora, tunga, dyra och de har kort livstid. De flesta av dom är även miljöfarliga. Den vanligaste batteritypen idag är litiumjonackumulator (se bild), som t.ex finns i en Tesla Roadster. Detta batteriet är mycket mer miljövänlig än andra bilbatterier som t.ex nickel-metallhydridackumulatorer och nickel-kadmiumackumulatorer. De två batterierna ger en spänning på ca 1,2 V medans en litiumjonackumulator ger en spänning på 3,7 V.
Utifrån resurser
Sedan så kan också detta bero på person till person. Miljöbil är en stor fördel om man bor i städer, medans det kan vara en nackdel om man bor ute på landet. Bor man i städer kör man ju ofta inte så långa sträckor, vilket man annars gör om man inte har så nära till allting. SIKA har gjort en undersökning som visar att 70% av alla bilresor i Sverige är kortare än 3 mil. 57% av de som deltagit i undersökningen säger även att de har tillgång till elektricitet vid sin parkeringsplats på jobbet/hemma.
När man köper en elbil är det främst modellen, färgen och om man vill ha en solpanel som skiljer bilarna åt. En solpanel är mer användbar i varmare länder där det är mycket sol.
Källor
http://sv.wikipedia.org/wiki/Elbil
http://hd.se/helsingborg/varluft/?p=1039
http://www.elbilsupphandling.se/vanliga-fragor/
http://www.miljobilar.net/elbilar---sa-fungerar-de.aspx
http://elbil.se/
http://www.youtube.com/watch?v=UHcJBNwSsCw
Bilder från Wikipedia
Material:
-Batteri 4,5 V. I detta fallet hade vi en spänningskub för att få högre spänning.
- Frigolitskiva- Underlag för själva motorn.
-Hästskomagnet- Vi satte magneten så att spolen låg i magnetens gap. Det var med hjälp av hästskomagneten som vi fick en starkare spänning. Man kan säga att vi byggde en elektromagnetisk motor, utan järnkärna.
-Isolerad ledningssladd- Vi snurrade ledningssladden runt en tändsticksask 5 varv. På de två ändarna så skalade vi av en bit av isoleringen så att spolen kunde få kontakt med gemen.
1 spik/gem- gemet satte vi på andra sidan av spolen (mitt emot ändarna)
-Tejp- För att gemet skulle hålla så satte vi en bit tejp runt spolen och
- 2 sladdar, 2 krokodilklämmor- Sladdarna gick från spänningskuben till korset. Vi använde oss av krokodilklämmor för att sladdarna skulle sitta stadigt.
1 gem, 1 knappnål- Vi delade ett gem i två delar och satte dom som ett kors på ena sidan frigoliten.
Utförande:
*Vi plockade först fram alla sakerna vi behövde
*Gemen satte vi som ett kors på sidorna. För att elektriciteten skulle gå i rätt riktning satte vi gemen med lite mellanrum. Vi bytte sedan ut gemen på ena sidan till en knappnål för att den skulle hålla.
*Vi tog sedan den isolerade ledningssladden och snurrade den 5 varv runt en tändsticksask. För att tråden skulle få bra kontakt med gemen skalade vi av den yttersta isoleringen på sladdens ändar.
*Vi tog sedan en bit tejp och tejpade runt två varv i den motsatta änden än de två ändarna. Vi särade på sladden lite så att vi fick ett mellanrum där vi sedan stack in en bit gem. Sedan la vi spolen mellan de två korsen.
*Vi tog två sladdar och satte fast dom på varsin ände av korset, med hjälp av krokodilklämmor. De andra ändarna av sladdarna satte vi in i en spänningskub.
*För att det över huvud taget skulle bli någon elektricitet la vi en hästskomagnet så att spolen låg i ”gapet” på magneten.
*Vi satte på spänningskuben på ca 10 V. Vi puttade till spolen lite så att den började röra på sig, vilket inte gick så bra från början.
Efter många försök och efter att vi fått göra om delar så började elmotorn äntligen snurra. Jag tror att elmotorn var ostabil innan och det var det som gjorde att den inte snurrade så bra. Varför den ibland hackade och stannade berodde på att ändarna som låg på korset hoppade till hela tiden och tappade elektriciteten. Tills nästa gång så skulle man kunna försöka sätta dom lite stabilare, vilket också var svårt eftersom vi ville att motorn skulle snurra. Man skulle kanske kunna snurra ledningssladden fler varv för att få bättre elektricitet, eller höja spänningen (Vilket vi inte gjorde eftersom det kunde bli för varmt).
För att göra magnetfältet starkare kan man också sätta in en järnkärna i spolen. Det hade nog inte gått med vår spole eftersom den inte var så stabil.
Hur en elmotor fungerar
Det är strömmen som kan skapa ett magnetfält runt ledningen. Eftersom vi hade en spole bildades ett magnetfält kring varje slinga. Har man många slingor i en spole kan de samverka och ge en starkare ström.
Via magneten går det ett magnetfält (från nordpol till sydpol). Vad som spolen att rotera beror på att elektromagneten också har en nord- och sydpol. Nordpolen på elektromagneten dras mot magnetens sydpol, och sydpolen på elektromagneten dras mot magnetens nordpol. När elektromagneten ligger helt vågrätt så byter släpkontakten ringhalva. Det som på elektromagneten tidigare var nordpol blir nu sydpol, och tvärt om när den ligger helt vågrätt.
En elmotor har minst två magneter som samverkar och fungerar på samma sätt som förklaringen ovan. De kan både vara seriekopplade eller parallellkopplade och gå på likström eller växelström.
Om man byter pol så snurrar motorn åt andra hållet. Det beror på att elektromagneten då vill åt motsatt pol.
Elbil
En elbil är en bil som enbart går på el. Exempel på olika typer av elbilar är: Hybridbilar, laddhybridbilar, bränslecellsbilar och rena elbilar som är mest miljövänliga och enbart har en elmotor som laddas via elnätet. Det som skiljer hybridbilar från de andra elbilarna är att de inte kan laddas via elnätet, de har två olika motorer (elmotor och förbränningsmotor) och de släpper ut mer farliga partiklar än en ren elbil.
Förhoppningsvis så kommer vi inte vara beroende av fossila bränslen till våra bilar år 2030, enligt det regeringen bestämt. År 2020 ska man förhoppningsvis ha 600 000 elbilar.
Argument För
Den största fördelen är såklart att bilen är miljövänlig, och den släpper inte ut de avgaser som en vanlig bil som går på bensin eller disel gör. Bilen släpper inte ut koldioxid (av fossila bränslen) eller andra farliga partiklar, den producerar knappt några avgaser och den minskar vårt oljeberoende. Eftersom den inte går på olja behöver man inte heller byta olja m m.
Förutom kostnaden det kostar att köpa bilen så är den ändå billigare att använda än en bensindriven bil. Enligt tester så är bränslekostnaderna 1,5- 2 kr per mil. Man kan även ladda bilen hemma, vilket är en fördel jämfört med en bensindriven bil som man får åka och tanka. När man laddar bilen kan man även välja att tanka bilen med grön el (som är miljömärkt och har framställts på ett miljövänligt sätt) som är ännu bättre för miljön.
Inprincip det enda som låter på en elbil är när hjulen rullar, annars är den nästan helt ljudlös. Det kan alltså vara skönt att åka i den, men kanske negativt för människorna runt omkring. Eftersom den är så ljudlös kan det vara svårt att höra när bilen kommer och man måste själv vara uppmärksam så att inga olyckor inträffar.
Argument Emot
En nackdel med elbilar är att de kostar mycket. Det som gör att en elbil kostar så mycket beror på batteripaketet. Inköpspriset för en eldriven bil är idag upp till 200 000 kr högre än en vanlig bil. Om fler börjar använda elbilar så sänks kanske kostnaderna.
Eftersom bilen går på el så måste den laddas då och då. Därför måste man bygga elstolpar. Den vanligaste energin elbilar går på är Etanol E85. I Sverige finns det idag ca 1000 sådana tankställen
En elbil kan man inte köra med lika lång på en tank som med en vanlig bil, vilket kan vara en nackdel. Hur långt man kommer eller räckvidden beror på hur mycket energi som kan lagras i batteriet (batteripaketet). På vintern reduceras dock räckvidden på grund av
luftkonditioneringen och värmesystemet.
Elbilen laddar man från t.ex en elstolpe eller från ett vanligt vägguttag. Från ett vägguttag kan det ta 12 timmar, på ett eluttag som är anpassat för elbilar tar det ca 6-8 timmar och snabbladdar man batteriet kan det ta 20-30 minuter. Snabbladdare är dock dyra och kan kosta några 100 000 kr, och de finns ofta på bensinstationer. Nackdelen med att snabbladda batteriet är att batterilivslängden blir kortare.
Batterierna i sig är både stora, tunga, dyra och de har kort livstid. De flesta av dom är även miljöfarliga. Den vanligaste batteritypen idag är litiumjonackumulator (se bild), som t.ex finns i en Tesla Roadster. Detta batteriet är mycket mer miljövänlig än andra bilbatterier som t.ex nickel-metallhydridackumulatorer och nickel-kadmiumackumulatorer. De två batterierna ger en spänning på ca 1,2 V medans en litiumjonackumulator ger en spänning på 3,7 V.
Utifrån resurser
Sedan så kan också detta bero på person till person. Miljöbil är en stor fördel om man bor i städer, medans det kan vara en nackdel om man bor ute på landet. Bor man i städer kör man ju ofta inte så långa sträckor, vilket man annars gör om man inte har så nära till allting. SIKA har gjort en undersökning som visar att 70% av alla bilresor i Sverige är kortare än 3 mil. 57% av de som deltagit i undersökningen säger även att de har tillgång till elektricitet vid sin parkeringsplats på jobbet/hemma.
När man köper en elbil är det främst modellen, färgen och om man vill ha en solpanel som skiljer bilarna åt. En solpanel är mer användbar i varmare länder där det är mycket sol.
Källor
http://sv.wikipedia.org/wiki/Elbil
http://hd.se/helsingborg/varluft/?p=1039
http://www.elbilsupphandling.se/vanliga-fragor/
http://www.miljobilar.net/elbilar---sa-fungerar-de.aspx
http://elbil.se/
http://www.youtube.com/watch?v=UHcJBNwSsCw
Bilder från Wikipedia
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)