Uppgift: Har tenn samma egenskaper före och efter smältning?
Syfte: Att veta vad fysikalisk förändring är.
Hypotes: Jag tror inte att metallen kommer ha samma egenskaper före och efter smältningen! Tennet tror jag kommer vara mjukare då, och efter att ha smält tennet så är det böjbart och uppvärmt. Kanske så går det lättare att rista i det smälta tennet.
Material: Tenn, spik, batteri, lampa, sladdar, smältdegel, porslinslock.
Utförande: Testa före
Färg
Hårdhet- ristar med spik
Böja- lyssna
Batteri och lampa- leder ström.
Vi började med att hämtade materialen vi behövde [lista står över]. Vi provade tennets olika egenskaper genom att böja den, kolla på färgen, rista med spik och prova om den leder ström. Sedan så satte vi igång brännaren och la tenn-biten i smältdegeln.
Resultat: När man böjer på tennet så knackar det.
Färg: Innan smältningen så var tennet silvrigt och efter så var det mörkgrått med ett lager som såg ut som rost.
Böja: Från början så var den rätt lätt att böja och det knakade men efter så gick det inte att böja den och då lät det ingenting.
Rista med spik: Innan vi smälte tennet så gick det lätt att rista med spiken. Efter smältningen så gick det, men det gick inte lika lätt.
Slutsats: Jag hade fel om min hypotes. Det blev nästan tvärt om. Tennet blev ännu hårdare och bildades till en klump.
måndag 10 december 2012
Abrahamitiska religionerna.
Likheter och skillnader.
Inriktningar och antal i världen: Alla tre religionerna uppstod från början i mellanöstern men är idag utspridda i alla världsdelar. De alla har olika inriktningar inom sin religion, men de heter olika och det finns olika ”krav” för olika inriktningar. Jerusalem är den heliga staden för religionerna. Kristendomens heliga plats där heter Heliga graven, islams heter Klippmoskén och judendomens heter Västra muren.
Judendomen är en av världens äldsta religioner och sägs av judarna är 4000 år gammal. Kristendomen säger man började år 0, för ca 2000 år sedan. Islam säger man bildades 600 e.kr.
Kristendomen är världens största religion och har ca 2 miljarder anhängare. De flesta kristna finns i Europa, Nord- och Sydamerika, Australien, Nordafrika och norra Asien. Det finns tre olika inriktningar inom kristendomen- protestanter, katoliker och ortodoxa. De flesta kristna är katoliker. Protestanter är t.ex vi i norra Europa och USA. Katoliker är de flesta i Sydamerika, Italien, Vatikanstaten och Frankrike. Ortodoxa finns det i Grekland, Ryssland och östra Europa. De tror på äldre skrifter.
Islam är den näst största religionen av de Abrahamitiska religionerna och har ca 1,3 miljarder anhängare. Det finns två inriktningar inom Islam- Sunin (i t.ex Irak) och Shia (i t.ex Iran). Det finns flest av Sunin-muslimer. Muslimer finns det flest av i Mellanöstern (t.ex Egypten och Libanon), Nordafrika, Pakistan och Indonesien. I Indonesien finns det ca 180 miljoner muslimer.
Det finns ca 20 miljoner judar som är utspridda överallt. I USA finns det ca 6 miljoner judar varav ca 2 miljoner i New York, och i Israel med ca 5 miljoner judar. De två största inriktningar inom judendomen heter ortodoxa och reformjudiska.
Gud:
Alla tre religionerna har samma gud och grundare, Abraham, men ledarna heter olika. Islam har Muhammed, Kristendomen har Jesus och Judendomen har Mose. Man behöver inte tro på Gud och följa alla judendomens regler för att kalla sig jude. En kristen måste inte heller följa alla kristendomens regler, men han eller hon ska tro på Jesus Kristus. En muslim måste tro på Allah och Muhammed, men måste inte tro på alla regler.
Gud får inte avbildas i någon av de Abrahamistiska religionerna. I Islams religion så är det förbjudet att avbilda Muhammeds ansikte, men i Judendomen och Kristendomen får man avbilda Mose och Jesus, även om dem båda står med i Koranen.
Levnadsregler:
Kristendomen har 10 Guds bud som man helst ska följa. Dem lyder bland annat ”Du skall icke dräpa” och ”Du skall icke begå äktenskapsbrott”, och dem står i Kristendomens heliga skrift Bibeln. Bibeln är en samling av texter som flera personer skrivit. Den delas upp i två delar, gamla testamentet och nya testamentet. Gamla testamentet står på hebreiska och nya testamentet står på grekiska. Bibeln är översatt på världens alla språk och det är förmodligen den boken som tryckts i flest exemplar. De kristna tror att Jesus är Guds son som för 2000 år sedan korsfästes och sedan uppstod från döden. Kristna säger att han offrade sig för människorna. För de kristna så är nya testamentet den viktigaste delen.
Inom kristendomen så konfirmerar man sig vid 15 års ålder för att bekräfta att man är kristen.
Judendomen har också 10 Guds bud som de helst ska följa, men de står på stentavlor som Mose fick av Gud. Judarnas heliga skrift heter Tanak och innehåller inprincip samma texter som i det gamla testamentet. Tanak är en förkortning av Lagen, Profeterna och Skrifterna som är de tre delarna, och den står på hebreiska. Mose är som Jesus och Muhammed, en profet. Han sägs ha räddat det judiska folket från slaveri i Egypten.
Vid 13 års ålder blir killar Bat Mitzva och vid 12 års ålder blir tjejer Bar Mitzva. Dom ska helst följa kosher och halal- reglerna. Det menas med att man inte får blanda mjölk och kött och dom ska slakta djur genom att skära djuren i halsen och låta blodet rinna ut.
Islam har Koranen som deras heliga skrift och det var Muhammed som skrev den, med hjälp av Guds ord. Koranen är skriven på arabiska och levnadsreglerna heter Sharia lagarna. Det tar lång tid att läsa islams heliga skrift. Muhammed fick som uppgift av gud att säga till folket att det bara fanns en Gud. Han började att berätta det för araberna och därför är de flesta araber idag muslimer.
Muslimer ska helst följa de 5 grundpelarna som lyder- Trosbekännelsen, tidebönen, fastan, allmosan och vallfärden. Det gör man för att få en starkare tro och komma närmare Muhammed.
Heliga dagar och heliga byggnader:
De tre religionerna har speciella dagar. Kristendomen har söndag som helig dag, det är deras vilodag. På den dagen så trodde man att Jesus uppstod från döden. Högmässa kallar man platsen gudstjänsten är på, och de kristna anser söndagen som den viktigaste gudstjänsten. Deras heliga byggnad kallas kyrka och kan se ut på olika sätt. Personen som leder gudstjänsten kallas präst och behöver gå en femårig utbildning som kallas Teologi, för att kunna bli präst. Den katolska kyrkan har Påven som ledare. Det finns bara kvinnliga präster inom den protestantiska kyrkan.
Islam heliga dag är fredag. På den dagen så är middagsbönden av de fem böntillfällen viktigast. Man ska under bönen be på en matta och vara riktad mot Mekka, islams heliga stad. Man ska helst be i en moské, som är Islams heliga byggnad, men man kan också be hemma eller på någon annan plats. En moské måste inte se ut på ett visst sätt. Personen som leder kallas imam och väljs ut av folket som går till just den moskén. Det är oftast personen som kan mest som blir vald, och det finns inga kvinnliga imamer. Bönutroparen ropar ut bönerna i en minaret som är ett torn.
Judendomens heliga dag är lördag. Vilodagen kallas sabbat och på den dagen så får man inte arbeta. Man trodde att gud vilade på lördagen (den sjunde dagen) och skapade världen på de andra sex dagarna. Troende judar går ofta till en synagoga på lördagen för att be. Man kan också be t.ex hemma, men då måste minst tio män vara närvarande. En synagoga kan också vara en mötesplats, och den behöver inte se ut på något speciellt sätt. Personen som leder mötena i synagogan kallas för rabbin och dem blir utvalda av högre rabbin, dem behöver ingen utbildning. Det finns ingen kvinnlig rabbin.
Högtider:
Vi i Sverige och i många andra länder firar jul och påsk, men varför gör vi egentligen det? Julen är en kristen tradition då man trodde Jesus föddes. På långfredagen, några dagar innan påsk så tror man att Jesus korsfästes. Han återuppstod sedan från sin grav på påskafton. Kristna från olika inriktningar firar det på olika sätt. Judarna firar också påsk men dom kallar det Pesah och är till minne av israeliternas uttåg ur Egypten (från slaveri). Kristna och judar firar inte påsk samtidigt, eftersom det hände vid olika tillfällen. Muslimer firar ramadan den nionde månaden och det gör man för att fira fastan, att man klarat av den.
Problem:
Tyvärr förekom det även problem bland religionerna, fortfarande så förekommer det problem och det kommer även i framtiden göra det. Jerusalem som är kristendomens, judendomens och islams heliga stad säger man är staden som haft flest krig. Krigen beror främst på religionen. Varje religion vill göra staden till sin egen religion, och eftersom dem inte kan samsas så blir det bråk och krig. Det blir även bråk mellan olika inriktningar. T.ex Irak och Iran har krigat och krigar fortfarande vad gäller shia och sunin- inriktningarna.
Judarna har också sitt stora problem, att de har varit förföljda sedan lång tid tillbaka. Det gick ett falskt rykte om att judarna låg bakom Jesus död som sedan spreds och allt fler människor trodde på det. De fick då fördomar om judarna och skapade hat mot dem, som kallas antisemitism och Hitler var den största antisemiten. År 1933-1945 (andra världskriget) försökte de tyska nazisterna utrota alla judar. Förintelsen kallas det och omkring sex miljoner judar mördades.
Inom katolicismen är man emot preventivmedel och abort. Får då en katolsk kvinna ett barn så får hon inte ge bort det, och antalet människor ökar. Det är även mannen som har den största "makten" och får sin vilja igenom.
Inriktningar och antal i världen: Alla tre religionerna uppstod från början i mellanöstern men är idag utspridda i alla världsdelar. De alla har olika inriktningar inom sin religion, men de heter olika och det finns olika ”krav” för olika inriktningar. Jerusalem är den heliga staden för religionerna. Kristendomens heliga plats där heter Heliga graven, islams heter Klippmoskén och judendomens heter Västra muren.
Judendomen är en av världens äldsta religioner och sägs av judarna är 4000 år gammal. Kristendomen säger man började år 0, för ca 2000 år sedan. Islam säger man bildades 600 e.kr.
Kristendomen är världens största religion och har ca 2 miljarder anhängare. De flesta kristna finns i Europa, Nord- och Sydamerika, Australien, Nordafrika och norra Asien. Det finns tre olika inriktningar inom kristendomen- protestanter, katoliker och ortodoxa. De flesta kristna är katoliker. Protestanter är t.ex vi i norra Europa och USA. Katoliker är de flesta i Sydamerika, Italien, Vatikanstaten och Frankrike. Ortodoxa finns det i Grekland, Ryssland och östra Europa. De tror på äldre skrifter.
Islam är den näst största religionen av de Abrahamitiska religionerna och har ca 1,3 miljarder anhängare. Det finns två inriktningar inom Islam- Sunin (i t.ex Irak) och Shia (i t.ex Iran). Det finns flest av Sunin-muslimer. Muslimer finns det flest av i Mellanöstern (t.ex Egypten och Libanon), Nordafrika, Pakistan och Indonesien. I Indonesien finns det ca 180 miljoner muslimer.
Det finns ca 20 miljoner judar som är utspridda överallt. I USA finns det ca 6 miljoner judar varav ca 2 miljoner i New York, och i Israel med ca 5 miljoner judar. De två största inriktningar inom judendomen heter ortodoxa och reformjudiska.
Gud:
Alla tre religionerna har samma gud och grundare, Abraham, men ledarna heter olika. Islam har Muhammed, Kristendomen har Jesus och Judendomen har Mose. Man behöver inte tro på Gud och följa alla judendomens regler för att kalla sig jude. En kristen måste inte heller följa alla kristendomens regler, men han eller hon ska tro på Jesus Kristus. En muslim måste tro på Allah och Muhammed, men måste inte tro på alla regler.
Gud får inte avbildas i någon av de Abrahamistiska religionerna. I Islams religion så är det förbjudet att avbilda Muhammeds ansikte, men i Judendomen och Kristendomen får man avbilda Mose och Jesus, även om dem båda står med i Koranen.
Levnadsregler:
Kristendomen har 10 Guds bud som man helst ska följa. Dem lyder bland annat ”Du skall icke dräpa” och ”Du skall icke begå äktenskapsbrott”, och dem står i Kristendomens heliga skrift Bibeln. Bibeln är en samling av texter som flera personer skrivit. Den delas upp i två delar, gamla testamentet och nya testamentet. Gamla testamentet står på hebreiska och nya testamentet står på grekiska. Bibeln är översatt på världens alla språk och det är förmodligen den boken som tryckts i flest exemplar. De kristna tror att Jesus är Guds son som för 2000 år sedan korsfästes och sedan uppstod från döden. Kristna säger att han offrade sig för människorna. För de kristna så är nya testamentet den viktigaste delen.
Inom kristendomen så konfirmerar man sig vid 15 års ålder för att bekräfta att man är kristen.
Judendomen har också 10 Guds bud som de helst ska följa, men de står på stentavlor som Mose fick av Gud. Judarnas heliga skrift heter Tanak och innehåller inprincip samma texter som i det gamla testamentet. Tanak är en förkortning av Lagen, Profeterna och Skrifterna som är de tre delarna, och den står på hebreiska. Mose är som Jesus och Muhammed, en profet. Han sägs ha räddat det judiska folket från slaveri i Egypten.
Vid 13 års ålder blir killar Bat Mitzva och vid 12 års ålder blir tjejer Bar Mitzva. Dom ska helst följa kosher och halal- reglerna. Det menas med att man inte får blanda mjölk och kött och dom ska slakta djur genom att skära djuren i halsen och låta blodet rinna ut.
Islam har Koranen som deras heliga skrift och det var Muhammed som skrev den, med hjälp av Guds ord. Koranen är skriven på arabiska och levnadsreglerna heter Sharia lagarna. Det tar lång tid att läsa islams heliga skrift. Muhammed fick som uppgift av gud att säga till folket att det bara fanns en Gud. Han började att berätta det för araberna och därför är de flesta araber idag muslimer.
Muslimer ska helst följa de 5 grundpelarna som lyder- Trosbekännelsen, tidebönen, fastan, allmosan och vallfärden. Det gör man för att få en starkare tro och komma närmare Muhammed.
Heliga dagar och heliga byggnader:
De tre religionerna har speciella dagar. Kristendomen har söndag som helig dag, det är deras vilodag. På den dagen så trodde man att Jesus uppstod från döden. Högmässa kallar man platsen gudstjänsten är på, och de kristna anser söndagen som den viktigaste gudstjänsten. Deras heliga byggnad kallas kyrka och kan se ut på olika sätt. Personen som leder gudstjänsten kallas präst och behöver gå en femårig utbildning som kallas Teologi, för att kunna bli präst. Den katolska kyrkan har Påven som ledare. Det finns bara kvinnliga präster inom den protestantiska kyrkan.
Islam heliga dag är fredag. På den dagen så är middagsbönden av de fem böntillfällen viktigast. Man ska under bönen be på en matta och vara riktad mot Mekka, islams heliga stad. Man ska helst be i en moské, som är Islams heliga byggnad, men man kan också be hemma eller på någon annan plats. En moské måste inte se ut på ett visst sätt. Personen som leder kallas imam och väljs ut av folket som går till just den moskén. Det är oftast personen som kan mest som blir vald, och det finns inga kvinnliga imamer. Bönutroparen ropar ut bönerna i en minaret som är ett torn.
Judendomens heliga dag är lördag. Vilodagen kallas sabbat och på den dagen så får man inte arbeta. Man trodde att gud vilade på lördagen (den sjunde dagen) och skapade världen på de andra sex dagarna. Troende judar går ofta till en synagoga på lördagen för att be. Man kan också be t.ex hemma, men då måste minst tio män vara närvarande. En synagoga kan också vara en mötesplats, och den behöver inte se ut på något speciellt sätt. Personen som leder mötena i synagogan kallas för rabbin och dem blir utvalda av högre rabbin, dem behöver ingen utbildning. Det finns ingen kvinnlig rabbin.
Högtider:
Vi i Sverige och i många andra länder firar jul och påsk, men varför gör vi egentligen det? Julen är en kristen tradition då man trodde Jesus föddes. På långfredagen, några dagar innan påsk så tror man att Jesus korsfästes. Han återuppstod sedan från sin grav på påskafton. Kristna från olika inriktningar firar det på olika sätt. Judarna firar också påsk men dom kallar det Pesah och är till minne av israeliternas uttåg ur Egypten (från slaveri). Kristna och judar firar inte påsk samtidigt, eftersom det hände vid olika tillfällen. Muslimer firar ramadan den nionde månaden och det gör man för att fira fastan, att man klarat av den.
Problem:
Tyvärr förekom det även problem bland religionerna, fortfarande så förekommer det problem och det kommer även i framtiden göra det. Jerusalem som är kristendomens, judendomens och islams heliga stad säger man är staden som haft flest krig. Krigen beror främst på religionen. Varje religion vill göra staden till sin egen religion, och eftersom dem inte kan samsas så blir det bråk och krig. Det blir även bråk mellan olika inriktningar. T.ex Irak och Iran har krigat och krigar fortfarande vad gäller shia och sunin- inriktningarna.
Judarna har också sitt stora problem, att de har varit förföljda sedan lång tid tillbaka. Det gick ett falskt rykte om att judarna låg bakom Jesus död som sedan spreds och allt fler människor trodde på det. De fick då fördomar om judarna och skapade hat mot dem, som kallas antisemitism och Hitler var den största antisemiten. År 1933-1945 (andra världskriget) försökte de tyska nazisterna utrota alla judar. Förintelsen kallas det och omkring sex miljoner judar mördades.
Inom katolicismen är man emot preventivmedel och abort. Får då en katolsk kvinna ett barn så får hon inte ge bort det, och antalet människor ökar. Det är även mannen som har den största "makten" och får sin vilja igenom.
fredag 30 november 2012
onsdag 21 november 2012
Radiodebatt- manus
Programledare/Professor: Viktor
För spel: Benjamin
Mot spel: Sofie
(Intro) Programledaren inleder med att berätta om ämnet och presenterar oss (Benjamin och Sofie).
Viktor (Programledare): 49% av hela svenska folket spelar digitala spel. Vad är det som är så bra med att spela spel?
Benjamin: Bra tidsfördriv. Slappna av. Bra sätt att bryta isen och träffa nya kompisar.
Sofie: Går inte ut. Osociala! >:D
Benjamin: Kreativ.
(Jingle)
Viktor: Dagens första gäst- Professor Hassan. Undersökning.
Viktor (Hassan): (berättar om undersökningen) Ohälsosamt. Personer som är extremt beroende, lämnar inte huset, sitter flera timmar, överviktiga, ont i bland annat nacken.
Sofie: Som professor Hassan sa så är det ohälsosamt och det påverkar hjärnan. Beroende, våldsamt och dålig uppfattning av verkligheten. Kan även kosta mycket pengar.
Benjamin: Det finns bra spel också som sport och rörelsespel som inte kostar mycket .
Viktor(Hassan): Ja det finns också bra spel som folk spelar.
Sofie: Undersökning i en klass. 28 elever i 7:an. 53% våldsamma och 33% inga alls och 13% lugna spel.
Viktor: Sammanfattning. Sålänge man kan sköta skolarbete och hålla sig fysiskt aktiv så är det okej, ingen fara att spela digitala spel.
För spel: Benjamin
Mot spel: Sofie
(Intro) Programledaren inleder med att berätta om ämnet och presenterar oss (Benjamin och Sofie).
Viktor (Programledare): 49% av hela svenska folket spelar digitala spel. Vad är det som är så bra med att spela spel?
Benjamin: Bra tidsfördriv. Slappna av. Bra sätt att bryta isen och träffa nya kompisar.
Sofie: Går inte ut. Osociala! >:D
Benjamin: Kreativ.
(Jingle)
Viktor: Dagens första gäst- Professor Hassan. Undersökning.
Viktor (Hassan): (berättar om undersökningen) Ohälsosamt. Personer som är extremt beroende, lämnar inte huset, sitter flera timmar, överviktiga, ont i bland annat nacken.
Sofie: Som professor Hassan sa så är det ohälsosamt och det påverkar hjärnan. Beroende, våldsamt och dålig uppfattning av verkligheten. Kan även kosta mycket pengar.
Benjamin: Det finns bra spel också som sport och rörelsespel som inte kostar mycket .
Viktor(Hassan): Ja det finns också bra spel som folk spelar.
Sofie: Undersökning i en klass. 28 elever i 7:an. 53% våldsamma och 33% inga alls och 13% lugna spel.
Viktor: Sammanfattning. Sålänge man kan sköta skolarbete och hålla sig fysiskt aktiv så är det okej, ingen fara att spela digitala spel.
torsdag 15 november 2012
onsdag 14 november 2012
fredag 9 november 2012
Shit happens
Det var en kall men solig morgon i mitten av december, perfekt för att åka skidor! Jag och min familj hade rest till Österrike för att åka skidor. Klockan var redan tre på dagen, så vi ville börja åka så fort som möjligt. Jag satte på mig skidorna och skyndade mig bort till liften. Eftersom jag hade åkt mycket skidor förut och ville utmana mig själv så valde jag den röda backen, vilket min pappa också gjorde.
Vi satte oss i liften som sakta började bege sig uppåt. Där nere kunde vi se små prickar susa förbi. Vissa av dem gled rakt ner medan några svängde mycket. "Coolt, tänkte jag. När liften äntligen hade saktat in och vi hade hoppat av den började jag känna spänningen i kroppen.
- Jag åker i förväg, sa min pappa. Vi ses väl där nere?
- Ja, sa jag.
Min pappa började glida nerför den långa backen. Kvar stod jag uppe på toppen och blickade ut över utsikten och alla andra som åkte ner för backen.
Efter en stund kände jag också att jag skulle börja åka. Med en snitsig vändning började jag sakta ta mig ner för backen. Från början så kände jag hur min puls höjdes, men efter en stund så kom jag in i tempot, och även jag fick till några proffsiga svängar som jag hade sett från liften. Då och då fick jag blickar från främst barn som såg imponerade ut. Eller, jag såg inte riktigt deras ansiktsuttryck bakom skidglasögonen och skidhjälmarna.
När jag hade åkt ungefär en km började det låta konstigt från mina skidor. Det knakade lite då och då, och det lät inte precis som snö eller is. Jag fortsatte att åka några meter, då jag plötsligt slirade till och gjorde en framåtvolt och landade några meter ner i backen från där jag började slira. När jag kollade ner på mina skidor såg jag att bindningen på högra skidan var paj.
"Tusan också!" tänkte jag. "Hur ska jag ta mig ner för backen nu?". Det var minst tre kilometer kvar av backen. Jag ville inte riskera att försöka ställa mig på skidorna igen, så jag beslutade mig att ta av mig båda skidorna och gå ner.
Ett tag funderade jag även på att släppa ner skidorna, men efter att jag fantiserade om hur ett barn blev träffad av dem, halkat och dött så började jag sakta ta mig ner, gående. Jag kände hur mina fingrar började bli till is och främst alla blickar jag fick. De små barnen som tidigare såg så imponerade ut skrattade nu åt mig när de susade förbi. Såklart så trodde de att jag inte vågat åka ner de sista kilometerna.
Under hela min promenad ner möttes jag av blickar från både stora och små, de alla trodde att jag var för feg för att åka ner. Jag måste ha varit den enda som gick ner från den backen den dagen. Och när jag kommit ner möttes jag av min pappa. Han hade såklart sett mig, och han skrattade!
Vi satte oss i liften som sakta började bege sig uppåt. Där nere kunde vi se små prickar susa förbi. Vissa av dem gled rakt ner medan några svängde mycket. "Coolt, tänkte jag. När liften äntligen hade saktat in och vi hade hoppat av den började jag känna spänningen i kroppen.
- Jag åker i förväg, sa min pappa. Vi ses väl där nere?
- Ja, sa jag.
Min pappa började glida nerför den långa backen. Kvar stod jag uppe på toppen och blickade ut över utsikten och alla andra som åkte ner för backen.
Efter en stund kände jag också att jag skulle börja åka. Med en snitsig vändning började jag sakta ta mig ner för backen. Från början så kände jag hur min puls höjdes, men efter en stund så kom jag in i tempot, och även jag fick till några proffsiga svängar som jag hade sett från liften. Då och då fick jag blickar från främst barn som såg imponerade ut. Eller, jag såg inte riktigt deras ansiktsuttryck bakom skidglasögonen och skidhjälmarna.
När jag hade åkt ungefär en km började det låta konstigt från mina skidor. Det knakade lite då och då, och det lät inte precis som snö eller is. Jag fortsatte att åka några meter, då jag plötsligt slirade till och gjorde en framåtvolt och landade några meter ner i backen från där jag började slira. När jag kollade ner på mina skidor såg jag att bindningen på högra skidan var paj.
"Tusan också!" tänkte jag. "Hur ska jag ta mig ner för backen nu?". Det var minst tre kilometer kvar av backen. Jag ville inte riskera att försöka ställa mig på skidorna igen, så jag beslutade mig att ta av mig båda skidorna och gå ner.
Ett tag funderade jag även på att släppa ner skidorna, men efter att jag fantiserade om hur ett barn blev träffad av dem, halkat och dött så började jag sakta ta mig ner, gående. Jag kände hur mina fingrar började bli till is och främst alla blickar jag fick. De små barnen som tidigare såg så imponerade ut skrattade nu åt mig när de susade förbi. Såklart så trodde de att jag inte vågat åka ner de sista kilometerna.
Under hela min promenad ner möttes jag av blickar från både stora och små, de alla trodde att jag var för feg för att åka ner. Jag måste ha varit den enda som gick ner från den backen den dagen. Och när jag kommit ner möttes jag av min pappa. Han hade såklart sett mig, och han skrattade!
torsdag 8 november 2012
Utverdering av planteringslåda
Nästa gång så hade jag kunnat lägga ner lite mer tid på modellen. Nu när den har torkat så finns det mellanrum mellan bitarna. Samtidigt så var man tvungen att slipa till sockerbitarna om dem skulle ligga tätt ihop, och då gick de bara i sönder.
På modellen fick jag ändra lagret sockerbitar till två lager istället för tre som jag hade skrivit på ritningen. Jag hade även lagt till en liten detalj på sidorna av modellen, men när jag sedan skulle bygga upp den av sockerbitar så syntes detaljerna inte. Även proportionerna blev annorlunda. Modellen och ritningen blev mer avlång än den på skissen.
Modellen jag har byggt är en åttahörning.(rektangel med avrundade hörn) Om man inte vill att kanterna ska sticka ut så måste man såga av en bit på nästan varje lecablock. Det kan vara lite svårt att få kanterna lika, men det blir samtidigt snyggare om man jämnar till kanterna.
Lecablocken, blocken vi ska bygga med när vi valt ut fyra lådor är gjorda av lecablock som man blandar med murbruk. Fördelen med lecablock är att de inte ruttnar eller går i sönder lätt, och det går lättare att såga i jämfört med sten och tegel. Hade vi byggt lådorna av t.ex trä så hade lådan efter ett tag ruttnat. Vi ska även sätta ihop lådorna med hjälp av murbruk, vilket fungerar bra på lecablock. Lecablock är gjorda av cement och lecakulor, och man använder en form för att få formen. Dessa egenskaper tror jag även har gjort att vi valt att jobba med lecablock. Utanpå så lägger vi sedan ett lager med puts. Det gör vi för att det ska bli en jämn och slät yta, och för att det ska hålla bättre.
Lecablock är miljö-vänliga och skadar inte miljön. Det är alltså bra att använda dem. Puts är gjort på vatten, sand och bindemedel och skadar inte miljön.
onsdag 7 november 2012
No- Uppdelning av färger
Uppdelning av färger
Uppgift: Vilka färger finns det i blad?
Syfte: Lära sig kromatografi och vilka färger som finns i blad.
Hypotes: Jag tror att klorofyllet, den gröna färgen kommer följa med upp. Kanske så följer även någon sort av gul färg med. Klorofyllet får ju växterna gröna och möter bladen vattnet så färgar det kanske av sig.
Material: Mortel, liten bägare, aceton, 3 gröna blad, sked
Utförande: Vi började med att mosa gröna blad. Sedan häller vi på aceton och försöker pressa ut allt det gröna (klorofyllet) från bladen. Efter det så häller vi
blandningen i en bägare och stoppar ner ett filter, och låter stå där i ca 20 minuter.
Resultat: Längst ner på pappret var det mörkgrönt. Desto längre upp man kollade desto ljusare/svagare blev färgen. Längst upp så såg det lite brunt/rött ut. (Höstens färger). Den röda färgen var svagast och klättrade längst upp eftersom den hade minst molekyler (små).
Slutsats: I kromatografi klättrar små molekyler högst (det tar snabbare för dem) och de stora lägst (går långsammare)
Man måste använda ett lösningsmedel som kan lösa upp ämnet.
________________________________________________________________________
Kromatograft - Ämnena (färgerna) går olika högt upp på pappret när den kommer i kontakt med vatten.
Utförande: Vi började med att rita fyra prickar med färgpennor på ett filter. Tre prickar med tusch-penna och en prick med en permanent penna. Sedan så stoppade vi ner filtret i en liten bägare med vatten. Färgprickarna var över vattnet.
Resultat: De tre prickarna vi ritat med tusch-pennor löstes upp i vatten, men inte pricken som var ritad med en permanent penna. När vi sedan prövade att göra samma sak med pricken som inte löstes upp, fast i aceton så löstes den upp.
Slutsats: Slutsatsen är den samma som med bladen. För pricken som var ritad med en permanent penna var vi tvungna att använda ett lösningsmedel (aceton) för att pricken skulle lösas upp.
Uppgift: Vilka färger finns det i blad?
Syfte: Lära sig kromatografi och vilka färger som finns i blad.
Hypotes: Jag tror att klorofyllet, den gröna färgen kommer följa med upp. Kanske så följer även någon sort av gul färg med. Klorofyllet får ju växterna gröna och möter bladen vattnet så färgar det kanske av sig.
Material: Mortel, liten bägare, aceton, 3 gröna blad, sked
Utförande: Vi började med att mosa gröna blad. Sedan häller vi på aceton och försöker pressa ut allt det gröna (klorofyllet) från bladen. Efter det så häller vi
blandningen i en bägare och stoppar ner ett filter, och låter stå där i ca 20 minuter.
Resultat: Längst ner på pappret var det mörkgrönt. Desto längre upp man kollade desto ljusare/svagare blev färgen. Längst upp så såg det lite brunt/rött ut. (Höstens färger). Den röda färgen var svagast och klättrade längst upp eftersom den hade minst molekyler (små).
Slutsats: I kromatografi klättrar små molekyler högst (det tar snabbare för dem) och de stora lägst (går långsammare)
Man måste använda ett lösningsmedel som kan lösa upp ämnet.
________________________________________________________________________
Kromatograft - Ämnena (färgerna) går olika högt upp på pappret när den kommer i kontakt med vatten.
Utförande: Vi började med att rita fyra prickar med färgpennor på ett filter. Tre prickar med tusch-penna och en prick med en permanent penna. Sedan så stoppade vi ner filtret i en liten bägare med vatten. Färgprickarna var över vattnet.
Resultat: De tre prickarna vi ritat med tusch-pennor löstes upp i vatten, men inte pricken som var ritad med en permanent penna. När vi sedan prövade att göra samma sak med pricken som inte löstes upp, fast i aceton så löstes den upp.
Slutsats: Slutsatsen är den samma som med bladen. För pricken som var ritad med en permanent penna var vi tvungna att använda ett lösningsmedel (aceton) för att pricken skulle lösas upp.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)