Patrick Modiano

1. Han föddes i en förort i Frankrike.

2. Han debuterade med romanen "Place de l'Etoile" 1968, som sedan gjorde att han kunna ägna sig helt åt författarskapet. Man märker tydligt att denna roman är klart inspirerad av den "nya romansens" guldår, då romanen skrevs under denna tid.

3. Han har även en mörk bakgrund med svåra minnen som också inspirerat han.

4. Patrick Modiano följer en röd tråd i sina böcker där han fördjupar en grundläggande problematik och utvinner nya insikter kring några centrala teman. Man kan säga att han inspireras av detta,

5. Hans motiv är framförallt om minne, glömska, skuld och sträva efter förlikning.

6. Man säger att han är en "oroande" författare, då perspektivväxlingarna är komplicerade och där han använder små medel för att vinkla saker.

7. Patrick Modianos genre är "Prosa" som beskrivs som en luftigare text utan "samma regler" och den formella strukturen t.ex en poem har. Den kan innehålla inslag av filosofi och poesi.

8. Han har skrivit ett fyrtiotal romaner, men har även skrivit barnböcker och filmer.

9. Hans mest självbiografiska roman heter "en cirkus drar förbi" och ger ännu fler "nycklar" om hans bakgrund.

10. Sist men inte minst så vann Patrick Modiano nodelpriset i Litteratur detta året.

Träningsdagbok 4

Torsdag: Idag tränade jag med damlaget igen, efter ca 2 månaders uppehåll. Dessutom tränade dom med herrlaget, vilket verkligen märket fysiskt. Vi började direkt med intervallträning på halvplan. Jag förstår inte riktigt vad vi gjorde, men vi började med att jogga en bit och sedan springa allt vad man kunde resten av biten. För varje gång så blev avståndet då vi joggade mindre, och avståndet då vi sprang allt vad vi hade längre. Jag tror att vi sammanlagt sprang i ca 5 minuter, i två omgångar. Jag själv tycker att det gick bra, för att inte ha kört fys på några veckor. Jag gav allt vad jag hade, och lagkamraterna gjorde mig också peppad. Jag hade ätit innan, men det gav ingen håll.

Pälsen

Uppgift:

• Skriv en text där du berättar om vad kläder har för betydelse i samhället. Exempel på vad du kan skriva om: Måste man ha snygga märkeskläder för att bli accepterad av kompisarna? Varför måste man han uniform i vissa yrken?

Budskapet som finns i novellen "pälsen" tycker jag kan vara betydelsefullt även idag. Förr i tiden så var det större skillnad mellan fattiga och rika, och då kunde ett dyrbart plagg som en pälsrock spela stor roll. Novellen visar t.ex ett typiskt exempel på hur rika hade råd att köpa pälsar. I detta fallet pratar vi om en häradshövding (det vi idag kallar för lagman). Huvudpersonen är en fattig och mager man som inte har långt kvar i livet. När han får låna Richardts päls så omvandlas Hencks tankar om elände till något mycket positivare. Han har mer självförtroende och försöka glömma sin dåliga hälsa.

Idag så ser jag en mindre tydlig skillnad då fattiga och rika "glidit" närmare varandra. Människor är mer tillåtna att klä sig hur dom vill, och på så sätt ser man kanske inte denna skillnaden lika tydligt. Jag själv tycker inte det spelar roll om andra människor har dyra märken eller en jättestor garderob. Det som mer spelar roll i min värld är hur man väljer att bära upp kläderna, eftersom det kan visa ens personlighet. Har man en klädstil man kan stå för och som man själv är bekväm i spelar inte märken roll. Bättre det än att bära upp dyra märken och döda djur som man själv inte trivs i.

Frågan är om omvärlden tänker likadant som jag. Det finns säkert områden eller distrikt där nästintill alla butiker säljer dyra märken, befolkningen klär sig därefter. Dyra märken kan i deras ögon visa att man har pengar och bryr sig om vad man klär sig i.  I såna här fall tror jag att man rättar sig mer till samhället än sig själv.

Att ha uniform på jobbet kan både handla om att det ska underlätta, eller att man inte ska kunna ge förutfattade meningar om personer pga deras klädstil. Jag själv tror dock inte på andra alternativet, eftersom, de yrken man har uniform i oftast är praktiska jobb. I praktiska jobb så låter det rätt självklart att ha skyddskläder på sig, och där spelar inte utseendet stor roll. Det som dock kan spela roll är skoluniform, eftersom det har en helt annan betydelse. Det handlar med om utseendefixering, och att alla ska ha "samma förutsättningar".

Tryckpanelsenergi

Satsa på Tryckpanelsenergi!

Av: Sofie Denbert

Idag hotas vår jord av farliga utsläpp och avgaser. Tryckpanelsenergi kan vara den framtida lösningen på onödiga utsläpp och komplicerade upp och ut- byggnader. Denna enkla konstruktion kan lösa dessa problem, samtidigt som den kan användas på många olika ställen och sätt.

Vår idé är att den ska användas till att generera energi. Energin kan antingen användas direkt i hemmet eller lagras. Den fungerar som så att, bilar, cyklar eller gående personer trycker ner fjädrar som sitter under marken. Där finns det även en skiva som är fastspänd från marken till generatorn. När fjädrarna trycks ner så sätter denna skivan snurr på spolen i generatorn. Vad som händer i generatorn är att rörelseenergi omvandlas till elektrisk energi genom att magnetkraften sätter fart på elektronerna och byter pol. Energin lagras sedan i ett batteri, eller används direkt. Vi har valt att använda en generator eftersom det är ett säkert kort. Praktiskt taget all elenergi kommer idag från generatorer, med undantag för solceller och bränsleceller.

En fördel med tryckpanelsenergi är att principen kan utvecklas på väldigt många olika sätt, och kan därför användas i många olika sammanhang. Exempel på var energin direkt kan gå till (förutom hushåll) är elcyklar, bankomater och gatlampor på natten.

Man kan jämföra denna idéen med ett tidvattenkraftverk. Ett tidvattenkraftverk utvinner tidvattnets rörelser och omvandlar rörelseenergin till elkraft när vattnet antingen stiger eller sjunker. I Norge så undersöker man att bygga dessa kraftverk på broar. Nackdelen med tidvattenkraftverk är dock att det finns ont om platser att sätta dessa kraftverk på, och att höjdskillnaden mellan hög- och lågvatten måste ligga på minst 10 meter för att det ska ge tillräckligt med energi. Med tryckpanelsenergi så är vi inte beroende på naturen, utan våra egna dagliga drivmedel, och därför lättare att påverka.

Några av spänningssökarnas tidigare bidrag har liknat våra, och det har inte gått så bra för dom. Vilka olika faktorer orsakade det, och blir dessa faktorer samma risker för vårt bidrag? Bidraget var med år 2012 och heter ”Every move you make”. Tanken bakom deras uppfinning var att vibrationer skapar elenergi. Jag tycker själv att vår idé är mer utvecklad. Vi tror inte att vibrationer ger tillräckligt mycket energi, utan att det behövs större ”rörelser”. Vibrationer är en liten del av det som kan bidra till energi i vår uppfinning, men det är mest friktion bildas med hjälp av läges- och rörelseenergi, som ger mest energi. För att jämföra alla årets bidrag så tycker jag att vi har en nyskapande idé som skiljer sig lite från andra bidrag. Många idéer har annars en tendens att återkomma varje år, exempelvis “turbin i hemmen”.

Ett annat bidrag från årets tävling har också samma princip som vår. Skillnaden är att generatorn verkar sitta i “fjädern”. Detta verkar dessutom mer komplicerat eftersom det sitter en spole på varje platta, och det skulle antagligen röra på sig. Vad som är positivt är att fler tänkt i samma banor som vi, fast ingen av oss har exakt samma lösning. Det menas med att principen går att utföra på många olika sätt.

Vad som också är bra med Tryckpanelsenergi  är att den ger mycket energi. En plats vi främst kan sätta våra tryckpaneler är på motorvägar, eftersom många bilar kör där. Desto mer tryck det blir, desto mer energi blir det. Därför kan man även sätta dessa tryckpaneler i stan, eftersom bussar kör där frekvent. Hela processen från att ett fordon kör på plattorna och att elenergin skapas bildar rörelse, värme, läges och elasticitetsenergi.

Jag har själv fått feedback på vår idé, och många pekar på att fjädrarna kommer göra att marken rör på sig. Detta kan då leda till olyckor. Dessutom så är det kanske inte så behagligt att köra på en väg som går upp och ner. Vi har planerat att placera tryckpanelerna mer i linjer än stora områden (se bild). På så sätt så trycks inte ett helt parti ner på en och samma gång, utan under en kortare tid, fast fler gånger. Detta ger mer energi, därför att fjädrarna trycks ner fler gånger. För att göra det så säkert som möjligt så vill inte vi sätta några jättestora fjädrar i marken, utan istället många fjädrar i mindre storlek (några centimeter höga).

Andra påpekar att man borde se över kostnaderna. Hur mycket kostar fjädrar? Finns det ens fjädrar, eller  är ett något man måste forska om? En nackdel är att det kommer bli dyrt att bygga ner fjädrarna i marken, och att sedan underhålla dom emellanåt. Jag vill framhålla att vi först och främst inte ser någon mening med att riva upp vägar och bygga ner tryckpanelerna, utan detta är något man bygger in i takt med att nya vägar läggs. Materialet som är lämpligast är ett mjukare material som kanske är byggt i flera lager. Det blir mer rörligt om vi har ett mjukare material.

Vi har inte räknat ut kostnader, då vi inte har tittat närmare på vad som redan finns. Det blir så klart dyrare om vi måste forska fram nya material. Vi vet dock att det finns t.ex gummivägar forskare undersökt, detta är kanske ett alternativ.

En av de absolut bästa sakerna med vår uppfinning är att alla på något sätt kan bidra till att skapa energin. Både bilförare och cyklister, gamla och unga. Principen för Tryckpanelsenergi är enkel, nu gäller det bara att tro på den. För att sammanfatta det hela så kan vi minska CO2- utsläpp, men samtidigt skapa mycket energi med hjälp av dagliga drivmedel. Detta kan bli en framtid energi/ och miljöhots- lösning. Vi vill lägga vår energi på denna uppfinning, är du med?

Mina källor

• TIDNINGAR: Reportage,
• http://sob.btj.se/sb/FrontServlet?handler=AsokGetFile&artno=2243276&datatype=2&session=11441274
• http://web.retriever-info.com/services/archive/displayDocument?documentId=050846201401156103951C3148F75C4AFE0EF187E141C5&serviceId=2

            HEMSIDOR:

• http://www.spanningssokarna.se/bidrag/2013/#every-move-you-make

• http://www.spanningssokarna.se/bidrag/2014/#induktionsplattor

            UPPSLAGSVERK

• http://sv.wikipedia.org/wiki/Generator
• http://sv.wikipedia.org/wiki/Tidvattenkraftverk

Alla bilder är ritade av antingen mig eller Axel! :)

Källor jag valt bort

• http://illvet.se/teknologi/energi/solceller-och-andra-dolda-kraftverk-gommer-sig-overallt
• http://sv.wikipedia.org/wiki/Molekylfysik
• http://sv.wikipedia.org/wiki/Elasticitet
• http://sv.wikipedia.org/wiki/Termodynamik

Källresonemang

I första hand så sökte jag på olika nyckelord på Google. Eftersom jag inte visste vad jag skulle söka på så slutade det med att jag klickade mig vidare till exempelvis “molekylära vibrationer” och “Elasticitet”. I slutändan så valde jag bort denna typen av källor, eftersom de gav för mycket information om små, egentligen onödiga detaljer. Alltså, de berättade på ett komplicerat sätt om en viss sak som jag inte direkt skrev om, eller som jag inte ville skriva så mycket energi om. Det handlar alltså inte om att källorna är osärka källor.

Den främsta källan jag använt är mig själv. Detta är somsagt en relativt ny uppfinning och vad jag vet så finns det ingen forskning om det. Därför måste jag själv argumentera för och emot, och kritisera mig själv genom att tänka ur olika perspektiv.

Tidningar (reportage)

Källorna om tidvattenkraftverk har jag tagit från Mediearkivet och Artikelsök. Den första artikeln har jag bara tagit några rader ifrån, eftersom den handlar om mer än bara tidvattenkraftverk. Den ena heter “Här är 2014 års tekniktrender”, och kommer från tidningen NyTeknik. Den publicerades 2014-01-15, i syfte att informera om nya uppfinningar i världen. Jag ser detta som en säker källa eftersom den är rätt nära i tiden (detta året). Dessa tekniker har kanske till och med utvecklats sen tidningen utgavs. Den är även publicerad av Talentum Media AB, som också gett ut andra tidningar som Dagens Media och Teknikhistoria.

Hemsidor

När jag skulle argumentera om tidigare bidrag så använde jag mig av Spänningsökarnas hemsida. Detta är den grundläggande hemsidan där alla bidrag läggs ut, och där själva tävlingen i största drag sker. Därför kändes detta som en självklar källa. Bidragen läggs även ut i vissa tidningar och på exempelvis Facebook, i reklam-syfte, både för bidragen och för företaget (Kraftringen, tidigare Lunds Energi). Här är dock bidragen kortfattade, och ser man dom på Facebook blir man påverkar på ett annat sätt, eftersom det oftast brukar finnas bildtexter där det står “rösta på vår klass” eller liknande.

Exempelvis “Every move you make” var med och tävlade 2013. Bidraget kommer från fyra personer som går i klass 8c på Nyvångskolan i Lund. Jag valde deras bidrag som en källa eftersom jag skulle jämföra vårt bidrag med ett som varit med tidigare, och detta var så nära vår uppfinning jag kunde komma.

Uppslagsverk

Den mest övergripande fakta jag har tagit kommer från Wikipedia, eftersom jag ser det som en säker källa. Wikipedia är en sökbar webbplats/ uppslagsverk där vem som helst kan skriva. På så sätt så kan det också vara en otillförlitlig källa. När jag läst dessa artiklar har jag först och främst själv bedömt om faktan låter rimligt. Sedan har jag även jämfört den med andra texten från andra källor.

En av källorna heter “Generator”, kort sagt. Det var den första sökningen som kom upp när jag googlade generatorer, och efter att läst igenom den valde jag den. I min text använde jag mig bara av faktan under rubriken “användning”, eftersom jag inte ville ha några detaljer. Längst nere står även en NE- version som referens, och där står det liknande fakta.

Senaste gången artikeln ändrades var den 26 juli 2014, så det ligger nära i tiden, men jag vet inte när artikeln skrevs. Jag vet inte heller vem eller vilka som skrivit artikeln.