Labb. Fossila bränslen

                                             Labb- Förbränning av fossila bränslen

Hypotes: Vad händer när vi tänder eld på kolbiten?
Kolen kommer antagligen brinna och sedan avdunsta. Kolet får kanske kalkvattnet att blir vattenånga.

Utförande: Vi tände först eld på en kolbit över en gaslåga. Sedan stoppade vi i den i en E-kolv, med hjälp av en degel och ståltråd. I E-kolven hade vi tidigare hällt kalkvatten. Sedan satte vi en kork över. När kolbiten slocknade så skakade vi på E-kolven.

Resultat: Kalkvattnet blev grumligt och liknade spökmjölk. Det kondenserades på insidan.

Slutsats: Koldioxiden som bildas grumlar kalkvatten, fast kalk bildas som ger vit färg.Vid förbränning av något bildas CO2 och H2O. Så när koldioxiden reagerar med kalkvattnet så bildas fast kalk.
Min hypotes stämde halvt. Jag skrev den dock inte speciellt utvecklat, och det lilla jag skrev var nästan självklart.

Felkällor:
Vi hade lite problem med att få kolbiten fast på ståltråden, och även få den att glöda. En felkälla kan t.ex vara att kolbiten inte blev tillräckligt varm för att ge ett bra resultat.

Förbättring:
Vi kan t.ex hålla över kolbiten och verkligen se till att den börjar glöda. Kanske även fästa den på ett bättre sätt så att den inte släpper.

Vattnets uppbyggnad och betydelse
2 väte och 1 syreatom sitter ihop i en vattenmolekyl. Elektronerna samlas mellan väte och syreatomerna. Därför blir det lite mer positivt i syreatomerna, och mer negativt (elektroner) där nere. De dras ihop och därför sitter vattenmolekylerna ihopa.

Väte sitter fast på syret för att de delar elektroner. Elektronerna kommer framförallt att finnas i syreatomen, då blir syreatomen lite mer negativ och vätet lite mer positivt. Molekylerna sitter ihop med varandra för att + dras mot -. Detta ger t.ex ytspänning.
När det är ismolekyler så sitter molekylerna ihop mer, och det finns hålrum emellan. Dom är väldigt stilla, eftersom dom behöver lite plats.