onsdag 8 maj 2013
Svenska-uppsatts
Språk och identitet
Man säger att språket är en del av din identitet. Hur vi använder språket och kroppen har betydelse för hur andra ser på oss. Man märker t.ex ganska snabbt på en person om den är blyg, öppen eller maktgalen. Att använda sig av gester och ansiktsuttryck är faktiskt ett sätt att prata, och kan förtydliga det man säger. Man kan även påverka andra med sitt kroppsspråk. Är man maktgalen och använder sig av härskartekniker har man ofta väldigt dominanta rörelser och oroar sig inte för att synas.
Dialekt/sociolekt
Vi har både ett nationalspråk och flera minoritetsspråk här i Sverige. Vårt nationalspråk är svenskan och de sex minoritetsspråken är finska, meänkieli, samiska, jiddisch och romani clib. Man pratar även om språk i språket dvs dialekter och sociolekter.
Dialekter pratar man i olika geografiska områden. I Sverige finns det olika dialektområden. Sydsvenskamål som man man t.ex pratar i Skåne, götamål som man pratar i Dalsland och väst/öst-götland, sveamål som man pratar i t.ex närke och på öland, gotländska som man pratar på Gotland, norrländska som man pratar i hörjedalen och hälsingland samt östsvenska som man pratar i Finland. Det finns även mindre dialekter som talas i lokala, mindre områden. Pitemålet är ett sådant exempel. Många har förutfattade meningar om dessa olika dialekter. Kollar man på svenska filmer och det finns en nörd eller liknande med så pratar han/hon ofta skånska. I Stockholm tror man t.ex att alla är dryga eftersom dialekten låter förfinad. Jag själv tycker inte att man kan döma en person utifrån hur han eller hon uttalar ord. Däremot så tycker jag att vissa dialekter låter roligare eller fulare än andra. Sörmländska, norrländska och grov skånska tycker jag är tre exempel på fula dialekter och göteborgska tycker jag är en fin dialekt. Jag själv skulle säga att jag pratar lite skånska. Egentligen så tror jag inte att man höra så tydligt var jag kommer ifrån, utan att det är de andra delarna av språket som visar hur jag är som person.
Vad som skiljer dialekterna åt är uttalet av ord och intonationen, alltså melodin. På senaste tiden så har dock dialekterna jämnats ut en del och det kan ibland vara svårt att höra vart personen kommer ifrån. Det beror på att man i median ofta pratar rikssvenska, alltså svenska utan någon dialekt. Det beror också på att vi människor flyttar och bosätter oss i andra delar av landet. Kommer man till en stad eller ett landskap med annan dialekt än en själv så lär man sig ofta nya ord som pratas i den dialekten.
Sociolekter är det språk man pratar i olika grupper. Man pratar t.ex inte med samma ord på en fotbollsplan som till sin lärare. Man anpassar alltså sitt språk utifrån vem man umgås med.
Manligt och kvinnligt språk
Folk säger att det finns skillnader mellan manligt och kvinnlig språk. Jag är nästan säker på att det stämmer. Kvinnor pratar gärna om relationer och anpassar sitt språk efter situationer. De är t.ex mer personliga med släkt och vänner. Kvinnor är oftast inte heller så bra på att gå rakt på sak, utan de försöker ofta dra ut på saker. Män pratar ofta om prestationer och saker. De går ofta rakt på sak och pratar ofta offentligt.
Man pratar också om att det råder en mansnorm i vårt språk. Egentligen så tar männen en mycket större plats än kvinnor utan att man tänker på det. Titta t.ex på hur jag använder mig av ordet ”man” och ”men” i många av mina meningar. Det har en annan betydelse där men stavas och uttalas fortfarande likadant som orden med den andra betydelsen. Pratar man om en människa men inte "orkar" säga människa kallar man ofta personen för en gubbe, trots att personen kan vara en ung tjej. Vi tänker oss alltid att det är män som spelar fotboll. Pratar man om en kvinnlig fotbollsspelare måste man nämna ordet ”kvinnlig” för att andra ska förstå. Det kan dock bero på att det är männen som tar störst del i t.ex ”sportens värld”. Det sänds knappt några kvinnliga fotbollsmatcher jämfört med manliga, trots att kvinnor är lika bra. Omedvetet så skriver och säger vi det och på så sätt fastnar det kanske i huvudet.
Slang och svordomar
Ungdomar pratar ofta slang, men även arbetskamrater i yrkesgrupper gör det. Den slang som ungdomar använder sig av är ofta lånord eller förkortningar av andra ord. ”Shoo bre” och ”yalla” är exempel på lånord från arabiskan. I yrkesgrupper pratar man ofta ”gammal slang” som också heter Jargong. Brallor (byxor) och kosing (pengar) är exempel på den typen av slang. Det finns även slangord som man tagit från andra äldre ord. Palla säger man idag om man inte orkar göra något, medans man förr i tiden använde ordet när någon snott något. T.ex ”att palla äpplen- sno äpplen”. Jag själv använder mig mest av lånord och förkortningar. Slangord jag använder mig av är t.ex typ, palla, liksom, yalla och asså.
Det finns olika typer av svordomar som jag själv tycker det är stor skillnad på. Könsord, sexuellt grundade svordomar och exkrementer hör till en av grupperna.
Vissa svordomar som man använder idag fanns även förr i tiden. Helvete, satan och jävlar är exempel på de svordomarna. Förr i tiden trodde många på Djävulen och att man kom till helvetet om man nämnde hans namn. Idag är det inte lika vanligt att man tror på Djävulen och därför har det blivit mer okej med sådana svordomar. Jag tror att det beror på hur religiös man är spelar roll på vilket sätt man svär. Vissa av mina kompisar som är religiösa tycker att ”helvete” och ”satan” är värre svordomar än könsord och exkrementer. Jag själv tycker tvärt om, kanske för att jag själv inte är så religiös? Man kan enligt mig kränka fler personer med könsord än med svordomar från förr i tiden. Hora och bög tycker jag är mycket grövre ord och påverkar fler än satan och helvete.
Om jag sammanfattar det hela så kan jag faktiskt konstatera att språket är en del av min identitet. Det är en rätt så viktig grej som jag tidigare inte tänkt så mycket på. Språket utvecklas hela tiden, både på bra och dåliga sätt. Tänk bara hur språket såg ut för 200 000 år sedan, jämfört med idag.
torsdag 2 maj 2013
onsdag 24 april 2013
Utvärdering av måltid.
Utvärdering av måltid: Tacos 17/4-13
Tacoköttfärs. 2 personer
150 g färs
1 tsk olja
1/2 hackad gul lök
1/2 pressad vitlöksklyfta
2 krm salt
1/2 tsk spiskummin
1/2 tsk chilipulver
1/2 msk tomatpuré
1/2 dl vatten
Bröd (sid. 284)
3 dl vetemjöl
1 tsk bakpulver
1 krm salt
1 dl vatten
1 1/2 msk flytande matfett
Tillbehör. (Kommer kanske ändras då jag inte vet exakt hur mycket som behövs)
1/4 gurka
1/4 paprika
3 msk majs
2 sallads blad
1 tomat
1 dl riven ost
1 msk taco sås (medium)
Arbetsplanering
Vi börjar med köttfärsen, eftersom den tar längst tid. Den ska sjuda i 5 minuter vilket ger oss tid till t.ex brödet som tar ca 6 min att grädda. Eftersom brödet ska svalna kan en börja med brödet samtidigt som en gör köttfärsen. Att hacka grönsaker tar inte lika lång tid och kan göras medan köttfärsen sjuder.
1. Vi börjar med brödet , eftersom det tar längst tid
2. Sedan gör vi köttfärsen.
3. Ansar och hackar grönsakerna.
4. Dukar. Äter
5. Diskar.
Eget arbete
Jag och Kasper ska laga tacos. När jag valde maträtten så tänkte jag mest på aspekten hälsa, och att maträtten är god. Denna maträtt innehåller alla bitar i matcirklen förutom "frukt och bär" och ”potatis och rotfrukter”. Maträtten är nyttig eftersom grönsakerna innehåller vitaminer och mineralämnen, brödet- kolhydrater och stärkelse, och köttet innehåller näring- protein och järn.
Vi valde att göra tacokryddan och brödet själv, eftersom det är mycket billigare, och det släpper inte ut lika mycket gaser som i en fabrik. Vi sparar även på el och ekonomin om de tillverkats i fabriker, samt transporter från fabriken till affären. Brödet t.ex kommer vi ju steka i en stekpanna istället för i ugnen vilket sparade ytterligare lite energi. Om vi bakar och tillagar allt själva så vet vi dessutom vad maten innehåller, och den kommer då inte innehålla extra tillsatser, konserveringsmedel eller liknande. Det är bra för hälsan och gör att maträtten blir nyttigare. För ekonomin i allmänhet är detta en väldigt billig maträtt, och dessutom väldigt nyttig. Om man tittar på tallriksmodellen så fick vi med en bra balans mellan de olika råvarorna.
Grönsakerna och resten av råvarorna vi valt är både billiga och nyttiga, samt färska! Eftersom de var färska sparade vi på energi (grönsaker som tillagats kräver mer energi och ingredienserna dessa grönsaker innehåller kommer ofta från andra länder, men långa transporter som följd). Köttfärs är det billigaste köttet man kan köpa och det passade även väldigt bra till maträtten.
Matlagningsmetoder vi kommer använda oss av är följande:
*Fräsa
*Hacka
*Sjuda
*Knåda
*Blanda
*Grädda
*Ansa
*(Krydda)
Och redskap vi kommer använda är:
*Stekpanna
*Skål/bunke
*Trägaffel
*Måttsatts
*Frukt- och skalkniv
*Kockkniv
*Skärbräda
*Vitlökspress
*Osthyvel
*Stekspade
Vi använder inga köksmaskiner och inte heller ugnen när vi tillagar måltiden. Vi steker t.ex brödet i en stekpanna, knådar och blandar ingredienserna i brödet för hand för att spara på energi. Det går kanske inte lika snabbt men jag tycker det kan vara viktigt att lära sig den praktiska biten och inte alltid förlita sig på det elektroniska. Dessutom tar köksmaskiner mycket plats och de kan vara svåra att rengöra, och det drar el.
Prisberäkning (två personer).
Gissning: 90 kr
Köttfärsen
Blandfärs, färsk 7,35
Chilipulver, glasburk 0,585
spiskummin, glasburk 0,39
salt, med eller utan jod 0,03
gul lök, färsk 0,65
Matolja 0,12
Vitlöksklyfta 0,15
Tomatpuré 0,36
Tillbehör
Gurka, färsk 3,0
Paprika röd, färsk 0,98
Majskorn 1,875
Tomat, färska 3,0
Prästost, mild, hårdost 2,96
Sallad, isberg, färsk 1,875
Brödet
Bovetemjöl 8,61
Bakpulver 0,18
Milda, stek och bak 0,72
Sammanlagt: 46,45:-
Måltiden vi lagade tyckte jag var väldigt billig. Hade vi köpt brödet i affären så hade det kostat 19,90 kr (dvs 3,32 kr per bröd) och nu när vi bakade det själva kostade ett bröd ca 2,4 kr. Vår tacokrydda kostade ungefär 2,1 kr medans Santa Mariataco kryddmix kostar 10 kr. Jämförpriset för den köpta tacokryddan är 250 kr/kg. Fördelen med att krydda maten själv är att man kan få den smaken man själv vill ha. Det är mycket billigare än att köpa så det är bra för ekonomin och hälsan eftersom den köpta ofta innehåller tillsatser.
Köper man färdiglagad tacos (Taco Fiesta Tub) i affären så kostar det ca 26 kr. Det är billigare, eftersom som det är en mindre portion än den hemlagade. Den färdiglagade innehåller dock massa tillsatser och konserveringsmedel. Den innehåller t.ex förtjockningsmedel (E1442 och E1414), nötköttet innehåller stabiliseringsmedel som E 450, E 451, E 452 och E 407, osten innehåller färgämnet betakaroten och citronsyra. Energin det tar att tillverka den färdiglagade tacosen är detsamma som den energi en spisplatta drar på 13 minuter+ att den ska värmas innan man äter den.
Utvärdering
Jag tyckte att arbetet gick bra, det kunde dock gått bättre. Måltiden i helhet tyckte jag såg fint ut, eftersom jag tyckte att vi hade lagt upp maten snyggt och den var färgglad. Den gick även snabbt att tillaga och den var väldigt god.
Smak, lukt och utseende
Brödet tyckte jag blev väldigt torrt och det gick lätt i sönder. (Jag tror att vi lyckades få med lite för mycket mjöl). Brödet hade inte så mycket färg och på vissa ställen var det tjockare än på andra ställen. Det var dock svårt att kavla ut brödet så att det blev jämt och fick en rund och stor form. Konsistensen var en aning torr, men smaken var väldigt god och det tyckte jag i huvudsak var det viktigaste!
Tacoköttfärsen var enligt mig perfekt stekt och kryddad, även om den fick sjuda i några minuter mer än vad det stod i receptet. Det var saftigt vilket var bra eftersom brödet var torrt. Lökbitarna i köttfärsen var jämt hackade och gjorde då att det blev en "jämn" konsistens, vilket även köttfärsen var.
Grönsakerna var färdglada och lyste upp resten av måltiden. Paprikan, salladen och gurkan hade en krispig och fräsch smak medan tomaten var mjuk en lite surare/beskare smak. Det blev dock över en hel del grönsaker vilket gjorde att vi fick slänga dom. Tills nästa gång borde vi tänka på att uppskatta och hacka grönsakerna i en mindre portion, för miljöns skull. Osten smälte och gav en mild smak.
Arbetsplaneringen
Arbetsplaneringen gick nästan som planerat. Vi började med brödet, sedan köttfärsen och sist grönsakerna. Dock så tog både brödet och köttfärsen snabbare än jag trodde och arbetsplaneringen "förstördes" lite pga att vi ville få klart allt samtidigt. Det hela löstes med att vi hjälptes åt och kommunicerade mycket.
Tills nästa gång bör vi innan vi lagar måltiden gå igenom noggrannare om vem som skulle göra vad. Ibland "tog" vi varandras uppgifter. Tills nästa gång bör vi efter hand diska och plocka undan saker så att vi får större ytor, och mindre att efterarbeta. Det kunde ibland vara svårt att hitta ytor pga att saker låg utspridda överallt och i diskhon bildades det en hög av disk. Vi bör försöka att tajma allt lite bättre. Brödet tog t.ex snabbare att baka än jag trott och vi hann inte riktigt hacka grönsakerna när brödet och köttfärsen var klar. Vi bör även laga en mindre portion eftersom det blev över mycket grönsaker, ungefär en hel portion.
Resultatet- vår måltid
Tacoköttfärs. 2 personer
150 g färs
1 tsk olja
1/2 hackad gul lök
1/2 pressad vitlöksklyfta
2 krm salt
1/2 tsk spiskummin
1/2 tsk chilipulver
1/2 msk tomatpuré
1/2 dl vatten
Bröd (sid. 284)
3 dl vetemjöl
1 tsk bakpulver
1 krm salt
1 dl vatten
1 1/2 msk flytande matfett
Tillbehör. (Kommer kanske ändras då jag inte vet exakt hur mycket som behövs)
1/4 gurka
1/4 paprika
3 msk majs
2 sallads blad
1 tomat
1 dl riven ost
1 msk taco sås (medium)
Arbetsplanering
Vi börjar med köttfärsen, eftersom den tar längst tid. Den ska sjuda i 5 minuter vilket ger oss tid till t.ex brödet som tar ca 6 min att grädda. Eftersom brödet ska svalna kan en börja med brödet samtidigt som en gör köttfärsen. Att hacka grönsaker tar inte lika lång tid och kan göras medan köttfärsen sjuder.
1. Vi börjar med brödet , eftersom det tar längst tid
2. Sedan gör vi köttfärsen.
3. Ansar och hackar grönsakerna.
4. Dukar. Äter
5. Diskar.
Eget arbete
Jag och Kasper ska laga tacos. När jag valde maträtten så tänkte jag mest på aspekten hälsa, och att maträtten är god. Denna maträtt innehåller alla bitar i matcirklen förutom "frukt och bär" och ”potatis och rotfrukter”. Maträtten är nyttig eftersom grönsakerna innehåller vitaminer och mineralämnen, brödet- kolhydrater och stärkelse, och köttet innehåller näring- protein och järn.
Vi valde att göra tacokryddan och brödet själv, eftersom det är mycket billigare, och det släpper inte ut lika mycket gaser som i en fabrik. Vi sparar även på el och ekonomin om de tillverkats i fabriker, samt transporter från fabriken till affären. Brödet t.ex kommer vi ju steka i en stekpanna istället för i ugnen vilket sparade ytterligare lite energi. Om vi bakar och tillagar allt själva så vet vi dessutom vad maten innehåller, och den kommer då inte innehålla extra tillsatser, konserveringsmedel eller liknande. Det är bra för hälsan och gör att maträtten blir nyttigare. För ekonomin i allmänhet är detta en väldigt billig maträtt, och dessutom väldigt nyttig. Om man tittar på tallriksmodellen så fick vi med en bra balans mellan de olika råvarorna.
Grönsakerna och resten av råvarorna vi valt är både billiga och nyttiga, samt färska! Eftersom de var färska sparade vi på energi (grönsaker som tillagats kräver mer energi och ingredienserna dessa grönsaker innehåller kommer ofta från andra länder, men långa transporter som följd). Köttfärs är det billigaste köttet man kan köpa och det passade även väldigt bra till maträtten.
Matlagningsmetoder vi kommer använda oss av är följande:
*Fräsa
*Hacka
*Sjuda
*Knåda
*Blanda
*Grädda
*Ansa
*(Krydda)
Och redskap vi kommer använda är:
*Stekpanna
*Skål/bunke
*Trägaffel
*Måttsatts
*Frukt- och skalkniv
*Kockkniv
*Skärbräda
*Vitlökspress
*Osthyvel
*Stekspade
Vi använder inga köksmaskiner och inte heller ugnen när vi tillagar måltiden. Vi steker t.ex brödet i en stekpanna, knådar och blandar ingredienserna i brödet för hand för att spara på energi. Det går kanske inte lika snabbt men jag tycker det kan vara viktigt att lära sig den praktiska biten och inte alltid förlita sig på det elektroniska. Dessutom tar köksmaskiner mycket plats och de kan vara svåra att rengöra, och det drar el.
Prisberäkning (två personer).
Gissning: 90 kr
Köttfärsen
Blandfärs, färsk 7,35
Chilipulver, glasburk 0,585
spiskummin, glasburk 0,39
salt, med eller utan jod 0,03
gul lök, färsk 0,65
Matolja 0,12
Vitlöksklyfta 0,15
Tomatpuré 0,36
Tillbehör
Gurka, färsk 3,0
Paprika röd, färsk 0,98
Majskorn 1,875
Tomat, färska 3,0
Prästost, mild, hårdost 2,96
Sallad, isberg, färsk 1,875
Brödet
Bovetemjöl 8,61
Bakpulver 0,18
Milda, stek och bak 0,72
Sammanlagt: 46,45:-
Måltiden vi lagade tyckte jag var väldigt billig. Hade vi köpt brödet i affären så hade det kostat 19,90 kr (dvs 3,32 kr per bröd) och nu när vi bakade det själva kostade ett bröd ca 2,4 kr. Vår tacokrydda kostade ungefär 2,1 kr medans Santa Mariataco kryddmix kostar 10 kr. Jämförpriset för den köpta tacokryddan är 250 kr/kg. Fördelen med att krydda maten själv är att man kan få den smaken man själv vill ha. Det är mycket billigare än att köpa så det är bra för ekonomin och hälsan eftersom den köpta ofta innehåller tillsatser.
Köper man färdiglagad tacos (Taco Fiesta Tub) i affären så kostar det ca 26 kr. Det är billigare, eftersom som det är en mindre portion än den hemlagade. Den färdiglagade innehåller dock massa tillsatser och konserveringsmedel. Den innehåller t.ex förtjockningsmedel (E1442 och E1414), nötköttet innehåller stabiliseringsmedel som E 450, E 451, E 452 och E 407, osten innehåller färgämnet betakaroten och citronsyra. Energin det tar att tillverka den färdiglagade tacosen är detsamma som den energi en spisplatta drar på 13 minuter+ att den ska värmas innan man äter den.
Utvärdering
Jag tyckte att arbetet gick bra, det kunde dock gått bättre. Måltiden i helhet tyckte jag såg fint ut, eftersom jag tyckte att vi hade lagt upp maten snyggt och den var färgglad. Den gick även snabbt att tillaga och den var väldigt god.
Smak, lukt och utseende
Brödet tyckte jag blev väldigt torrt och det gick lätt i sönder. (Jag tror att vi lyckades få med lite för mycket mjöl). Brödet hade inte så mycket färg och på vissa ställen var det tjockare än på andra ställen. Det var dock svårt att kavla ut brödet så att det blev jämt och fick en rund och stor form. Konsistensen var en aning torr, men smaken var väldigt god och det tyckte jag i huvudsak var det viktigaste!
Tacoköttfärsen var enligt mig perfekt stekt och kryddad, även om den fick sjuda i några minuter mer än vad det stod i receptet. Det var saftigt vilket var bra eftersom brödet var torrt. Lökbitarna i köttfärsen var jämt hackade och gjorde då att det blev en "jämn" konsistens, vilket även köttfärsen var.
Grönsakerna var färdglada och lyste upp resten av måltiden. Paprikan, salladen och gurkan hade en krispig och fräsch smak medan tomaten var mjuk en lite surare/beskare smak. Det blev dock över en hel del grönsaker vilket gjorde att vi fick slänga dom. Tills nästa gång borde vi tänka på att uppskatta och hacka grönsakerna i en mindre portion, för miljöns skull. Osten smälte och gav en mild smak.
Arbetsplaneringen
Arbetsplaneringen gick nästan som planerat. Vi började med brödet, sedan köttfärsen och sist grönsakerna. Dock så tog både brödet och köttfärsen snabbare än jag trodde och arbetsplaneringen "förstördes" lite pga att vi ville få klart allt samtidigt. Det hela löstes med att vi hjälptes åt och kommunicerade mycket.
Tills nästa gång bör vi innan vi lagar måltiden gå igenom noggrannare om vem som skulle göra vad. Ibland "tog" vi varandras uppgifter. Tills nästa gång bör vi efter hand diska och plocka undan saker så att vi får större ytor, och mindre att efterarbeta. Det kunde ibland vara svårt att hitta ytor pga att saker låg utspridda överallt och i diskhon bildades det en hög av disk. Vi bör försöka att tajma allt lite bättre. Brödet tog t.ex snabbare att baka än jag trott och vi hann inte riktigt hacka grönsakerna när brödet och köttfärsen var klar. Vi bör även laga en mindre portion eftersom det blev över mycket grönsaker, ungefär en hel portion.
Resultatet- vår måltid
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)