Labb- Uppkomst av ljus

Uppkomst av ljus

Hur uppkommer ljus?

Varför ger olika ämnen olika spektrum?

Varför uppkommer olika typer av spektrum(linje-, band- och kontinuerligt spektrum)?

Vad används detta till?

Hypotes:

Ljus kommer från en ljuskälla som sedan bryts och absorberas i olika föremål. 

Olika ämnen ger olika spektrum för att det reagerar olika i t.ex ett spektroskop. 

Det kan t.ex bero på formen på föremålet ljuset bryts i. Det finns t.ex konkava och konvexa speglar ljusets bryts i. 

Ett spektroskop används för att jämföra olika typer av ljus. Det används såklart också i forskningar. 

Syfte: Laborationens syfte är att vi ska få koll på hur ljus uppstår, samt hur man skriver en labbrapport. 

Materiel:

*Lysrör med olika sorters gaser

*Glödlampa

*Högspänningskälla

*Stativ

*Spektroskop

*Färgpennor

Utförande:

1. Använd ett spektroskop och titta på en glödlampa. Rita av spektrumet. Gör likadant med ett lysrör. Jämför utseendet på dem. Vad kan det vara som är orsaken?

2. Titta på lysrören med olika sorters gaser och rita av dess spektrum. Varför blir de olika?

Resultat:

Slutsats:

Min hypotes stämde halvt. Den var inte speciellt utförlig, och jag trodde t.ex att olika typer av spektrum beror på formen själva föremålet. Vad som orsakar olika typer av spektrum är olika typer av ämnen. Gaser med enskilda atomer ger t.ex linjespektrum, och gaser med större molekyler ger bandspektrum. Metaller ger kontinuerligt spektrum, vilket menas med att elektronerna rör sig fritt i metallerna. 

Jag trodde att ljus uppkommer när en ljuskälla reflekteras i ett föremål och absorberas. Här tänkte jag helt fel då det har med färger och göra. När ämnen hettas upp så vill elektronerna ha mer plats att röra sig på, och därför hoppas de ut till nya skal. När de sedan hoppar tillbaka (för att de vill tillbaka till sin gamla plats) så bildas fotoner som vi uppfattar som ljus.

Jag hade ungefär 5,5 rätt av 7 möjliga vad gäller de olika ämnenas spektrum. Väte fick jag t.ex fel på, eftersom det inte var så starkt ljus, och det var svårt att urskilja färgerna. Av samma anledning uppfattade jag inte heller helt helium, och missade hälften av färgerna.

Ibland så kunde det vara svårt att se genom spektroskopet, och det blev bara en svart bakgrund med vita suddiga sträck. Det kunde också vara svårt att rita exakt, hitta rätt vinklar och komma ihåg hur spektrumet såg ut. För att förbättra detta så skulle man självklart kunna använda bättre spektroskop, men jag utgår från de spektroskopen vi hade. 

Det blir mer exakt och kan vara lättare att rita på datorn. Men just i detta faller då färgerna var olika starka så hade det antagligen varit svårare. 

Spektroskopi används bland annat inom astronomi, atomfysik och medicin. Inom astronomi kan man studera stjärnor, och t.ex undersöka vad dom är uppbyggda av. Inom atomfysik kan man kolla på ljus, och se hur atomer reagerar och vad dom består av. Det är ofta mer matematiska uträkningar än astronomi. Inom medicin använder man bland annat spektroskopi i röntgen, alltså själva strålningen som laser och radiovågor.

Labb. Fossila bränslen

                                             Labb- Förbränning av fossila bränslen

Hypotes: Vad händer när vi tänder eld på kolbiten?
Kolen kommer antagligen brinna och sedan avdunsta. Kolet får kanske kalkvattnet att blir vattenånga.

Utförande: Vi tände först eld på en kolbit över en gaslåga. Sedan stoppade vi i den i en E-kolv, med hjälp av en degel och ståltråd. I E-kolven hade vi tidigare hällt kalkvatten. Sedan satte vi en kork över. När kolbiten slocknade så skakade vi på E-kolven.

Resultat: Kalkvattnet blev grumligt och liknade spökmjölk. Det kondenserades på insidan.

Slutsats: Koldioxiden som bildas grumlar kalkvatten, fast kalk bildas som ger vit färg.Vid förbränning av något bildas CO2 och H2O. Så när koldioxiden reagerar med kalkvattnet så bildas fast kalk.
Min hypotes stämde halvt. Jag skrev den dock inte speciellt utvecklat, och det lilla jag skrev var nästan självklart.

Felkällor:
Vi hade lite problem med att få kolbiten fast på ståltråden, och även få den att glöda. En felkälla kan t.ex vara att kolbiten inte blev tillräckligt varm för att ge ett bra resultat.

Förbättring:
Vi kan t.ex hålla över kolbiten och verkligen se till att den börjar glöda. Kanske även fästa den på ett bättre sätt så att den inte släpper.

Vattnets uppbyggnad och betydelse
2 väte och 1 syreatom sitter ihop i en vattenmolekyl. Elektronerna samlas mellan väte och syreatomerna. Därför blir det lite mer positivt i syreatomerna, och mer negativt (elektroner) där nere. De dras ihop och därför sitter vattenmolekylerna ihopa.

Väte sitter fast på syret för att de delar elektroner. Elektronerna kommer framförallt att finnas i syreatomen, då blir syreatomen lite mer negativ och vätet lite mer positivt. Molekylerna sitter ihop med varandra för att + dras mot -. Detta ger t.ex ytspänning.
När det är ismolekyler så sitter molekylerna ihop mer, och det finns hålrum emellan. Dom är väldigt stilla, eftersom dom behöver lite plats.